Redan för tio år sedan väcktes frågan första gången. Kan Döda fallet, med sin dramatiska natur och dramatiska historia bli ett av Unescos världsarv?

Svaret är ja. Rent formellt kvalar Döda fallet in, men processen att få det utnämnt till världsarv är lång och har precis börjat.

– Just nu förs diskussioner med kommunledningen i Ragunda och Ragundadalens turism, säger Henrik Zipsane, museichef och landsantivkarie på Jamtli till SVT Jämtlandsnytt. Men det är många parter med i processen. Förutom vi och Ragunda även länsstyrelsenoch Riksantikvarieämbetet.

Det är inte alldeles enkelt att få något klassat som världsarv. Det senaste i Sverige, Hälsingegårdarna i Hälsingland, tog mer än tio år att få till.  Ett förslag lämnas till regeringen som i sin tur lämnar vidare till Unesco.

– Om alla parter lokalt säger ja, så kommer vi att jobba heltid med det här från nästa sommar, säger Henrik Zipsane. Men sen kommer det nog att bli en process på minst tio år innan det är klart.

I dag finns det 15 världsarv i Sverige. Ett av dem är Höga Kusten i Ångermanland.

Döda fallet kom till 1796, då Magnus Huss från Sundsvall, skulle bygga en flottningsled förbi den mäktiga Storforsen i Indalsälven. Men naturens krafter tog över och på bara fyra timmar tömdes hela Ragundasjön när vattnet skar igenom den fördämning som dämde upp sjön.

I dag är Döda fallet ett naturreservat och det finns också en vridscen i fallet, där det spelas teater och revyer under sommaren.

Vill du läsa mer om Döda fallet, klicka här.