Krister Löwenius och Christin Rudh från Östersund volonterar vid skidskyttestadion i Pyeongchang.

En fantastisk upplevelse – men kvastarna är usla

Uppdaterad
Publicerad

För drygt två veckor sedan startade OS-äventyret för Christin Rudh och Krister Löwenius från Östersund. Efter att ha jobbat på världscuptävlingarna i Östersund värvades dom som funktionärer till tävlingarna i Sydkorea.

Så hur har då tiden varit? Vi fick tag på Krister i en fikabod för funktionärer på skidskyttestadion i Pyeongchang.

– Fikaboden är indelad i en manlig och en kvinnlig del. Det är okej för männen att gå till kvinnorna, men inte tvärtom, berättar Krister Löwenius.

Strikt hierarki

Inledningsvis var det lite oklart vad dom egentligen skulle göra, men redan till andra tävlingen fick Krister ansvaret för banorna 16 till 30 på skjutvallen.

Förutom själva upplevelsen att vara på ett OS så är det även mycket som skiljer rent kulturellt, inte minst inom OS-organisationen.

– Första veckan var det lite svårt med alla oskrivna ”koder” som man inte hade koll på. En av dom första dagarna sprang jag ut och lossade en flagga som fastnat på skjutvallen. Efteråt såg jag skjutvallschefen skälla ut en annan funktionär. Det visade sig att han var ansvarig för flaggor, och hade inte gjort sitt jobb när jag som ”chef” tvingats fixa flaggan.

”En illgrön häxkvast”

Under världscuptävlingarna i Östersund var en delegation från Sydkorea på besök för att se hur man jobbade här. När Krister plockade fram en för oss helt vanlig piassavakvast, för att sopa mattorna på skjutvallen, blev det stor uppståndelse. Sydkoreanerna tog kort och undrade om kvastarna var köpta i en specialaffär. Det gjorde att Krister kände en viss oro över vad han skulle mötas av på OS.

– En illgrön liten häxkvast har jag kallat dom. Den duger till att sprätta iväg tomhylsor, men inte till så mycket mer. Det var ett lätt snöfall en dag och dom sopade som galningar, men det hände inte så mycket.

Fantastisk upplevelse

Nu är OS snart över för den här gången. Krister och Christin vittnar om en fantastisk upplevelse, inte minst tack vare dom fina svenska framgångarna.

– Det har varit helt underbart, speciellt när Hanna Öberg tog sitt guld. Man måste vara tyst på skjutvallen, men jag stod och småhoppade för mig själv. Att sen få springa och gratulera föräldrarna som stod på läktaren var en helt otrolig känsla.

Krister tillsammans med Hanna Öbergs föräldrar, Viktoria och Tomas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.