På kansliet i Stockholm har Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén följt händelseutvecklingen på Wargentinsskolan. Foto: SVT

Stark kritik mot skolledningens agerande

Med en viss flathet. Så anser Lärarnas riksförbunds ordförande att skolledningen hanterat gymnasieföreningarna genom åren.

– Jag har delvis följt det här ärendet via våra ombud och jag är förvånad över att man inte ser det här som ett större problem, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén och fortsätter:

– Vi pratar i dag i samhället om att vi måste stå mera enade, stå upp för de goda krafterna, att skolan ska vara likvärdig, ge alla elever en en bra grund att stå på. Och att man då inte ser och inte lyssnar på det som händer.. Jag skulle vilja se en förändring i förhållningssättet från ledningen.

Vad tycker du än så länge om skolledningens agerande?

– Det är en viss flathet måste jag säga. Man har ju försökt med de här kontrakten men när man ser att det inte fungerar, ja då måste man prova med något annat.

Skolledningens ansvar

Förra veckan berättade SVT om det särskilda avtal som skolan haft med gymnasieföreningarna. Det är ett avtal som fackförbunden länge velat riva då de sett att elever mår dåliigt. Vittnesmål har kommit om bland annat kränkningar och sexuella trakasserier.

Men på frågan om varför man inte rivit avtalen tidigare pekade både förbundschefen, Mikael Cederberg, och högsta politiska företrädaren, Anton Waara (S), att fackförbunden inte kommit med några andra förslag än att riva avtalen.

– Det är anmärkningsvärt att man hänvisar till att man inte fått några förslag från facken, säger förbundsordförande Åsa Fahlén och fortsätter:

– Att våra medlemmar larmar om när eleverna mår dåligt, det är vår skyldighet att göra. Våra yrkesetiska principer säger att vi måste påtala när vi ser att elever mår dåligt. Och här har man då, som lärare, som ombud, som huvudskyddsombud tagit det ansvaret. Men ett fackförbund har inget ansvar för den här situationen. Utan det är skolledningens sak att åtgärda.

Pekat på föreningsfrihet

Både förbundschef och politiska företrädare har även tidigare pekat på att det i Sverige råder fri föreningsfrihet. Att gymnasieföreningarna är exempelvis slutna och exkluderande är därför inget som skolan kan påverka. Men det är ett argument som Åsa Fahlén inte håller med om.

– Inom skolans väggar så är det faktiskt inte fri föreningsrätt, alltså fritt helt och hållet. Utan där finns det vissa värderingar som måste råda, säger Åsa Fahlén.

Ta tillvara elevernas engagemang

Hon är tydlig med med vad hon tycker att skolledningen ska göra nu.

– Jag tror att man måste träffa de här föreningarna och säga att det här rimmar inte med skolans värdegrund utan att vi skulle vilja ta tillvara på ert engagemang på ett annat sätt. Finns det aktiviteter och så vidare som skolan kan stå upp för? Annars får det inte förekomma inom skolans väggar. Jag tror man måste vara supertydlig med vad det är för värdegrund som gäller.

Samtidigt pekar hon på att skolan också borde jobba för att ta tillvara elevernas engagemang.

– Det finns exempel på andra skolor där man vänt det till något positivt. För att ha engagerade elever som träffas och gör saker tillsammans, det är någonting bra. Men det är ju lite grann av en rutten grund som det här står på. Och då skulle jag vilja att man vände på elevernas engagemang till någonting som skolan kan stå för och som i slutänden också ger eleverna en mycket bättre grund att stå på.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar gymnasieföreningarna i Östersund

Mer i ämnet