Det finns numera ett utbyggt system för fjällsäkerhet. Det var landets värsta fjällolycka, Anarisolyckan i södra jämtlandsfjällen, som gav upphov till att den moderna fjällräddningen byggdes upp.

Då omkom åtta skidåkare efter att ha överraskats av mycket kraftiga kastvindar samtidigt som det var 20 grader kallt. I år är det 40 år sedan olyckan inträffade i Anarisfjällen.

Åtta skidåkare fick grävas fram

Även idag överraskas många skidåkare i fjällen av plötsliga väderomslag. Så sent som för en vecka sedan fick åtta skidåkare gräva ned sig vid en led för att få skydd i hårt väder i ett område inte långt från platsen för Anarisolyckan. Det var fjällräddare som till sist kunde hämta dem. Skidåkarna satt fast i drevsnö och det var först efter en timmes grävande som fjällräddarna kunde få loss dem.

Fjällsäkerheten har alltså skärpts betydligt på de 40 år som gått sedan Anarisolyckan.

– Idag finns markerade leder, bra kartor, bra väderprognoser, och framför allt finns det möjlighet att larma via mobiltelefon och hjälptelefoner i vindskydd efter lederna.

Fjällräddningarna ökar

Däremot har fjällräddningsinsatserna ökat under årens lopp.

– Men även om utryckningarna är fler idag så är de av en annan typ, inte lika allvarliga. Det kan vara att man är trött, sjuk eller har stukat en fot och då hämtar fjällräddningen en, säger Per-Olov Wikberg vid Fjällsäkerhetsrådet – en instans som byggdes upp efter Anarisolyckan.

Nu stundar påsken och många drar till fjälls, både skoterförare och skidåkare och det brukar betyda fullt upp för fjällräddningen.

Ökad beredskap inför påsken

I Vålådalen kommer därför fjällräddare att patrullera längs lederna.

Men även om fjällsäkerheten skärpts och fjällräddningen många gånger kan rycka ut med kort varsel så är det ändå till syvende och sist du som har det yttersta ansvaret för din säkerhet. Nedan kan du ta del av tips inför vinterturen i fjällen.