I nya skollagen är nämligen fritidshemmens verksamhet, en del av skolväsendet och därför
krävs att den som ansvarar över verksamheten är licensierad, vilket bara grund- och förskollärare kan vara.
Fritidspedagogerna i landet känner sig överkörda av den nya skollagen och att deras högskoleutbildning som i stort är likvärdig en förskollärares, ogiltigförklaras eftersom de inte längre får ansvara över sin egen verksamhet, fritidshemmen.
Nu kommer istället förskollärare eller lärare i grundskolan att ansvara över verksamheten. Men det är inte säkert att den som då har ansvaret verkligen har kunskaper om fritidsverksamheten. Det är nämligen fritidspedagogerna som har den högskoleutbildning som krävs för att arbeta med den pedagogiska verksamheten på ett fritidshem.
Det enda sättet för en fritidspedagog att få ansvar över sin egen verksamhet, är utbildning i det som kallas lärarlyftet II, en utbildning som riktar sig till anställa lärare som undervisar i ämnen som de inte har behörighet i, trots att fritidspedagogerna har fritidshemsbehörighet.
En klyfta skapas
Den nya skillnaden som skapas mellan lärare och fritidspedagoger syns också i lönekuvertet. När miljoner nu portioneras ut till lärare som del i en nationell satsning för att öka lärarlönerna, blir pedagogerna utan.
Nu pågår en namninsamlig där landets fritidspedagoger kräver eget pedagogiskt ansvar på fritidshemmen och att även fritidspedagoger ska ha rätt till legitimation som kvalitetssäkrar verksamheten. Hittills har drygt 4000 skrivit under.
Thomas Sundberg
thomas.sundberg@svt.se