Förbudet mot uranbrytning kommer sannolikt att upphävas. Det är signaler som kommit från regeringen. Inom kort väntas den av regeringen tillsatta uranutredningen presenteras.

Det här har kraftigt ökat intresset för gruvplaner i Jämtlands län.

I länet finns stora uranförekomster, både sådana som innan uranbrytningsförbudet bedömts som brytvärd och sådana som tidigare inte ansetts lönsamma att bryta.

Det australiensiska bolaget Aura Energy, som ansökt om att få starta en vanadingruva i Oviken, hoppas också på uranutvinning.

Men oron för gruvplanerna är stor i Jämtlands län och oron gäller inte minst risken för läckage av giftiga ämnen till Storsjön, från vilken flera kommuner tar sitt dricksvatten.

Risk för giftig läckage till vattnet

Författaren och journalisten Arne Müller konstaterar att det finns fog för oron, eftersom det i alunskiffer finns många olika metaller. Vid brytning kommer en hel del av metallerna att lämnas kvar i gruvavfallet och det finns en risk för giftigt läckage från avfallet.

– Allmänt när det gäller gruvor i Oviken så är det risken för att metaller läcker ut i vatten man ska se upp med, säger Arne Müller.

Det är också den bedömning SGU gör.

Stora miljöproblem har uppstått på vissa håll där uranhaltigt lakvatten läckt ut, exempelvis i finska Talvivaara. Där bröts nickel ur svartskiffer. Samtidigt utvanns också uran. Läckage uppstod från en gruvdamm och ledde till det som har kallats den största miljökatastrofen i Finlands historia. Trots det finns nu åter långt gångna planer på att starta uranutvinning i just Talviavaara. Motiveringen är – förutom att utvinningen i sig behövs för energiomställningen – att det är bättre för miljön att tillvarata uranet än att låta det ligga kvar i gruvavfallet. Något som fått kritik från miljöorganisationer. Genomförs planerna blir det den första urangruvan i EU.

I Sverige har uranbrytning förekommit i Ranstad. Där lades gruvan ner på grund av olönsamhet. Notan för miljösaneringen slutade på omkring en halv miljard.