– Det är bråttom att få ned utsläppen. För att klara 1,5 graders målet så visar beräkningarna gång på gång att de globala utsläppen behöver halveras till 2030, säger professor i klimatologi Markku Rummukainen vid Lund universitet, som också är klimatrådgivare vid SMHI och Sveriges företrädare vid IPCC, FN:s klimatpanel.
Skogen har stor betydelse för klimatomställningen, det råder det inget tvivel om.
IPCC: Skogen måste hanteras mer hållbart
Men är det bättre med ökade eller minskade avverkningar? Frågan delar skogsforskningen. Klimatprofessor Markku Rummukainen vill inte välja någon sida. Men slår fast att skogen är viktig som kolsänka både på kort och lång sikt.
IPCC, som sammanfattat forskningen i världen, har konstaterat att nettoutsläppen av koldioxid skulle kunna minskas med mellan tio och tjugo procent per år genom en förändrad markanvändningen inom jord-och skogsbruk.
Skogen och andra ekosystem måste hanteras med hållbart än idag, fastslår IPCC.
Klimatprofessor Markku Rummukainen ger några konkreta exempel på vad det kan handla om:
– Till exempel förlänga rotationstiderna så att skogen får stå och växa till sig längre innan avverkning, minskade avverkningar och återvätning av våtmarker.
”Ersättning för kolsänkor”
Ökade avverkningar för att säkerställa tillgången till förnybara råvaror som kan ersätta plast, cement och betong – det vill säga den så kallade substitutionseffekten – kommenterar han så här:
– Det finns en möjlig klimatnytta i den s k substitutionen men den substitutionen som finns idag är ingen aktiv klimatåtgärd, utan den har tillkommit av andra skäl, till exempel användningen av biobränslen i fjärrvärmesektorn eller inom skogsindustrin. De mesta av de här produkterna är sådana som funnits under lång tid. Så det är egentligen ingen klimatomställning, säger Markku Rummukainen.
Subsitutionsnyttan kan ökar i takt med att ny skog växer till, men det tar tid, konstaterar han.
Samtidigt är det bråttom att få ned utsläppen.
– Det som krävs nu är att politiken ger förutsättningar för att det ska gå. Det kan handla till exempel handla om nya styrmedel som ger inkomster till dem som inte avverkar sin skog utan bidrar med kolsänkor, säger Markku Rummukainen.