Avtalen har funnits i 10 år och kom till för att skolan skulle få en dialog med gymnasieföreningarna och en insyn i verksamheten. Men rapporter från föräldrar, lärare och elevhälsan om att elever far illa, både i och utanför föreningarna fick de sex fackförbunden på skolan att reagera.
LÄS MER: Så såg avtalet med gymnasieföreningarna ut
– Elever for illa av kränkningar under invalen och fester, säger Maria Lyrén skolsköterska och representant för Vårdförbundet . Och det blev bland annat konflikter i korridorer.
Slog larm redan 2013
Protokoll visar att fackförbunden tagit upp de problem man ansåg att föreningarna skapade på skolan 2013 och följande år. De ansåg att avtalen med skolan inte följdes upp och därför borde rivas för att bryta kopplingen till skolan.
– Vi tog avstånd från den verksamhet som gymnasieföreningarna höll på med, säger Björn Vesterlund lärare och representant för Lärarförbundet.
– Skolledningen har hänvisat till att det är gamla traditioner, säger Gunilla Löthagen Sjöstrand lärare och representant för Lärarnas Riksförbund. Man hänvisar också till att medlemmarna knyter någon form av nätverk som ska vara bra inför framtiden. Samtidigt försvarar medlemmar föreningarna starkt.
Cederbergs förklaring till varför avtalet rivs först nu
Skolledningen har nu rivit avtalet med föreningarna. Varför det sker först nu förklarar förbundschefen Mikael Cederberg i ett mejl till SVT Jämtland.
”I den här frågan har parterna genom åren varit eniga om problembeskrivningen, det vill säga att föreningarnas verksamhet påverkar skolans verksamhet på ett negativt sätt. Man har dock inte varit överens om metoderna för att komma tillrätta med problemet.
Fackförbunden har inte föreslagit några andra metoder än att avtalet ska brytas, vilket inte ansetts tillräckligt av arbetsgivaren. Arbetsgivaren har å andra sidan ansett att avtalet gett skolan en möjlighet att påverka föreningarna mot ett mer demokratiskt och inkluderande sätt att bedriva sin verksamhet. ”
En djupt inrotat norm
Björn Vesterlund tror att gymnasieföreningarna blivit en norm på skolan och att det därför är svårt att hantera frågan.
– Det är svårt när något blir en djupt inrotad norm. Man har på sig skygglapparna lite grann.
Varför gick inte ni fackrepresentanter vidare till politikerna när ni upplevde att inget hände?
– Det kan man tycka i efterhand kanske, säger Björn Vesterlund. Men ärendegången är ju så att vi talar om vad vår ståndpunkt är och därefter lämnar över till skolledningen.
Direktiven kommer först nu
Malin Navarro lärare och representant för Lärarnas Riksförbund anser att det i huvudsak är skolledningens ansvar att ta fram metoder för att komma tillträtta med den kultur gymnasieföreningarna skapar på skolan.
– Vi ska förstås göra det tillsammans men det är först nu som vi fått tydliga direktiv att vi ska ta fram förslag.