Kritiker: ”Nödanrop i fjällen besvaras inte”

Uppdaterad
Publicerad

Nödanrop i fjällen besvaras inte och hjälptelefoner är trasiga. Sedan ansvaret för nödkommunikationen togs över av regionledningscentralen i Umeå märks en klar försämring. Det menar flera kritiker.

En av dem är Alf Kjellström, naturbevakare vid länsstyrelsen, som kontrollerar hjälptelefonerna med jämna mellanrum. Det var i våras han och flera andra märkte en försämring. Det handlar både om utrustning som är trasig och nödanrop som inte besvaras.

Alf Kjellström, naturbevakare.

– Nu när man prövar de här telefonerna så är det ingen som svarar, så då måste anropa RLC via vanliga telefonen, för att de ska uppmärksamma att man gjort ett anrop på hjälp med hjälptelefonen. Och när man fått kontakt på hjälptelefonerna så är det dålig hörbarhet. Det är allmänt stora problem så man ska vara försiktig med att förlita sig på hjälptelefonerna, säger Alf Kjellström.

Det här är allvarligt konstaterar han.

– En falsk trygghet är aldrig bra.

Polischefen: ”Då skäms man”

Det är polisen som har ansvaret för hjälptelefonerna. Men sedan omorganisationen går nödsamtalen till Umeå istället för till Östersund. Att besvara nödanrop kräver en hel del kunskap eftersom samtalen förs över ett gammalt radiosystem, det så kallade S70-systemet.

Vid ledningscentralen måste man till exempel veta vilken basstation eller vilket relä som ska användas vid varje givet tillfälle när ett nödanrop kommer som ska besvaras.

Vid regionledningscentralen i Umeå erkänner en av de ansvariga cheferna att alla inte har den här kunskapen. Och så här kommenteras kritiken att nödanrop inte besvaras på grund av handhavandefel:

Tomas Wallgren, administrativ chef.

– Ja, då skäms man, handhavandefel kan bero på att man har en dålig dag, eller ett tillfälligt fel bara. Men är det så att vi inte ens har utbildat, då är det ju vi som arbetsgivare, som organisation, som misslyckats, säger Tomas Wallgren, administrativ chef vid regionledningscentralen.

Just nu pågår en kunskapsinventering bland personalen i Umeå och sedan kommer alla att få kompletterande utbildning för att kunna svara på nödanrop.

Kan dröja innan fel uppdagas

Samtidigt fungerar inte heller kontrollen av nödradiosystemet som det borde, medger Tomas Wallgren.

Det finns datorprogram som felsöker hjälpradiosystemet varje dygn, men ingen regelbunden rutin för att ta reda på vad kontrollerna visar. Det kan alltså ta tid innan fel upptäcks och åtgärdas.

På sikt ska det nuvarande radiosystemet bytas ut mot det mer lättanvända Rakel-systemet. Det ser många fram emot. Men när det kan ske är oklart, möjligen nästa år, enligt Tomas Wallgren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.