Foto: Marit Kuhmunen Blom/ Sameradion & SVT Sápmi

Ny plan ska förebygga självmord i Sápmi

Uppdaterad
Publicerad

Idag blev den första planen för att förebygga självmord i Sápmi officellt presenterad i Östersund. Elva strategier presenteras för att få ner antalet självmord.

Jon Petter Stoor från SANKS, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus i Norge, är en av de som har arbetat med planen. 

– Vi presenterar elva strategier som vi från Samerådet och SANKS har tagit fram, som vi tror behövs för att få ner självmordsantalen i Sápmi, säger Jon Petter Stoor till Sameradion & SVT Sápmi.

Sameradion och SVT Sápmi

Samerådet har tillsammans med SANKS utformat planen och den ska användas i hela Sápmi. Ryssland är det enda land där man inte kunnat samla in material till rapporten, av flera anledningar. Planen ska vara ett komplement till de arbete som Sverige, Norge och Finland redan gör för att minska självmord nationellt. I Norges och Sveriges nationella planer finns idag inget fokus på suicidprevention för samer. 

Intervjuar efterlevande

Det som också framkommer i planen är att det har inträffat 56 självmord bland renskötande samer mellan åren 1961 till 2000. Av dessa var 50 stycken män. Det som också planen fastslår är att samer i större grad använder mer våldsamma och hårdare metoder vid självmord, som kan vara en orsak till en högre dödlighet. 

– Vi kan inte se varför det är så många inom just renskötseln som tagit sitt liv, men just nu håller vi på med att bland annat intervjua efterlevande och anhöriga till samer som tagit självmord för att skapa oss en bild och mycket jobb kvarstår ännu. Men denna plan är en början, säger Jon Petter Stoor.

Ökning i arktiska områden

Självmord förekommer världen över men där man ser en ökning är i arktiska områden. I Norden har däremot självmorden minskat sedan 1980-talet. År 2014 dog 548 i självmord i Norge, i Finland 789 och i Sverige 1148 personer. Men antalet personer som dör i självmord varierar från år till år. 

Allt fler samer från Sverige har sökt vård i Norge av SANKS de senaste åren. Region Jämtland/Härjedalen har ett avtal där bland annat primärvården kan remittera patienter till SANKS för vård. Maja Mörtell har varit till Karasjok för att få hjälp. 

– Jag sökte först hjälp i Östersund, men det gick inte. Så min mamma pratade med min gudfar som också mått dåligt, det var han som tipsade om SANKS. Vi tog upp det med min psykolog som också tyckte att det var en bra idé, och sen hjälpte hon mig att få hjälp, säger Maja Mörtell.

”Fick oerhört mycket hjälp”

Hon fick under flera veckor bo i Karsjok för att få den bästa vården. Under den tiden gick hon bland annat i skola där. Hon tror inte att hon mått bra idag om hon inte fått hjälpt från SANKS.

– Nä, jag fick så oerhört mycket hjälp där. Den hjälpen hade jag inte fått i Östersund och jag hade inte mått så bra som jag gör idag, om jag inte fått komma dit, säger Maja Mörtell. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sameradion och SVT Sápmi

Mer i ämnet