Forskarna vid Etour har granskat denna så kallade sportifiering av fjällen i forskningsrapporten ”Naturturism och friluftsliv i fjällen – landskapsrelationer i förändring” vid turismforskningscentret Etour i Östersund.

– Under 1900-talets framväxt av friluftsliv och naturturism så har sport och friluftsliv varit väldigt olika. I friluftslivet och naturturismen har man sökt upp landskapet för naturupplevelser, och landskapsrelationer står i centrum. Och i sporten då är det tävlingen och resultatet som är i fokus. Då hamnar man ofta på en arena, kanske inomhus, säger Klas Sandell, professor i kulturgeografi vid Etour.

En ny gråzon

– Men nu sedan ett par decennier tillbaka och framför allt under senare tid, så börjar det här överlappa varandra och det blir en ny gråzon, en kombination. Någonting tredje, skulle man kunna säga, som är både sport och friluftsliv.

– Livsstilssporter och multisporttävlingar är den stora förändringen, vi har fått en ny kombination här, säger Klas Sandell.

Ett uttryck för den här nya trenden är det ökade utbudet av tävlingar i fjällmiljö. Den första multisporttävlingen i Skandinavien, Åre Extreme Challenge, är bara en av flera tävlingar i Åre i sommar.

Se inslaget ovan för att höra vad professor Klas Sandell säger om forskningsresultaten och hur en arrangör och en utövare i Åre kommenterar resultaten.

Få än – men andelen ökar

Rapporten baseras på en stor enkätundersökning med allmänheten där 3 000 personer tillfrågats 2013, en undersökning med sommarvandrare i södra Jämtlandsfjällen från 2013, samt enkäter med nyckelpersoner på myndigheter och inom näringsliv med särskild insikt i friluftslivet i fjällen.

De som kommer till fjällen för att exempelvis springa ett maraton eller utöva någon annan tävlingsaktivitet är än så länge är få, mellan 10 och 30 procent av fjällbesökarna.

Men andelen ökar stadigt. Forskarna konstaterar att för dessa besökare är ”aktiviteten” det viktigaste inte ”platsen” som för de traditionella fjällvandrarna.

Prestation premieras

Det finns många skäl till ”sportifieringen” av friluftslivet, menar professor Klas Sandell.

– Ett viktigt skäl är det kommersiella. Det ligger möjligheter att tjäna pengar i det här. Man behöver utrustning, arrangemang och så vidare.

Utvecklingen speglar också dagens samhälle.

– Prestation, mätbarhet och så vidare är något som premieras och läcker över till friluftslivet, säger Klas Sandell.

Tävlingsledaren för Åre Extreme Challenge, Mats Skott, menar att många som gjort det klassiska långloppen söker sig till fjällen och nya utmaningar. Samtidigt är fjällsportandet ett effektivt och bekvämt sätt att uppleva fjällen. Först några tuffa timmar i terrängen och sedan tillbaka till lyxen på hotellet. 

Majoritet mot ökad fjällsport

Samtidigt tycks fortfarande en majoritet av allmänheten förknippa friluftsliv i de svenska fjällen med naturupplevelser.  Och det finns en stor, bred majoritet – omkring 70 procent av de tillfrågade – som inte vill se någon ökning av sportutövandet.

– Jag tolkar det som ett uttryck för att man vill slå vakt om ett mera traditionellt sätt, där landskapsupplevelser och naturkontakt står i centrum, säger Klas Sandell.

Dessa resultat gör att forskarna understryker vikten av planering när gäller framtida verksamheter i fjällen; att noga tänka igenom vilka platser som i framtiden ska tillåtas karaktäriseras av den växande tävlingssportstrenden.

Forskarna har inte studerat vilka besökare dessa fjällsportutövare är, förutom att de är yngre än de ”vanliga” fjällvandrarna. Att ta reda på mer om denna grupp är en viktig forskningsuppgift för framtiden, menar Klas Sandell.

Viktigt med god planering

En viktig slutsats forskarna drar utifrån resultaten är att den nya sporttrenden ökar behovet av god planering i fjällen.

– Eftersom det här är ganska olika aktiviteter, olika intressen, så är det viktigt att fundera: när ska sådant här ske, till exempel tävlingar, och var ska det ske? Då handlar det dels om relationer till andra turistgrupper, det handlar om relationer till det lokala friluftslivet, och relationen till andra som använder landskapet, inte minst rennäringen, säger Klas Sandell.

Tappar naturupplevelsen

Det finns både möjligheter och risker med ”sportifieringen”.

– En av de risker jag tycker mig se när jag pratar med olika personer som arbetar med fjällen är att en del är oroliga för att naturupplevelsen – relationen till natur-och kulturlandskapet – försvinner. Att man får för mycket fokusering på mätbara resultat, vem var det som vann, hur snabbt kom de fram, var är mina konkurrenter, och att man tappar relationen till landskapet.

– Och en annan risk är att om det här sker på fel ställe, vid fel tidpunkt, då kan det leda till konflikter, med till exempel rennäring och annan turism.