Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Foto: SVT

Statsvetarprofessorn Katarina Eckerberg om den upptrappade skogskonflikten: ”Man har grävt ner sig i skyttegravar”

Uppdaterad 26 augusti 2022

Publicerad 23 augusti 2022

De senaste åren har konflikten om skogen ökat mellan miljöintressen och ”virkesproduktionsintressen”. Det menar professor inom statsvetenskap Katarina Eckerberg vid Umeå universitet. Det som under många år gick i positiv riktning har nu vänt.

– Vi befinner oss i en backlash, säger hon.

Bakgrunden till den upptrappade konflikten handlar bland annat om ökade krav på naturhänsyn inom skogsbruket, som slås fast både i Sveriges egna miljömål (till exempel det som kallas ”Levande skogar”) men också i internationella överenskommelser om värnandet av den biologiska mångfalden, som Sverige undertecknat.

Hårt polariserad debatt

EU:s inflytande över svenskt skogsbruk har fått många starka reaktioner de senaste åren, exempelvis när EU antog sin nya skogsstrategi för 2030 och kritiserade Sverige för användningen av kalhyggen.

Striden om skogen

Samtidigt har skogen blivit allt viktigare som nyckel vid klimatomställningen, både som kolsänka och som producent av förnybara råvaror.

Positiv utveckling har vänt

Professor i statvetenskap, Katarina Eckerberg, har följt – och forskat om – skogspolitik under många år. Den positiva utveckling som kunde skönjas inom skogspolitiken och skogsdebatten har nu vänt, menar hon,

– Man har grävt ner sig i skyttegravar, säger Katarina Eckerberg.

Starka lobbygrupper

Nu ökar istället konflikten om skogen och skogsdebatten har blivit hårt polariserad, där skogsnäringen har starka lobbygrupper samtidigt som miljöorganisationerna också fått ökade möjligheter att göra sin röst hörd.

Många menar att den ökade polariseringen beror på att det saknas tydliga mål och prioriteringar inom skogspolitiken, att politikerna inte vågar prioritera mellan olika samhällsmål när det gäller hur skogen ska användas. Katarina Eckerberg delar den uppfattningen.

Vad hon tror att bristen på tydlighet kan bero på hör du mer om i klippet ovan.

Produktion och miljö – skogspolitikens två jämställda mål

Sedan mitten av 90-talet har skogspolitiken två jämställda mål: produktion och miiljö.

Produktionsmålet handlar om att ”skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de ger en uthålligt god avkastning”.

Miljömålet handlar om att skogsbruket ska ta naturhänsyn för att värna den biologiska mångfalden, men också för att säkra skogens kulturmiljövärden och sociala värden (att det finns möjligheter för rekreation och friluftsliv).

1999 införde Sverige 15 miljökvalitetsmål, som år 2005 kompletterades med ett 16:e: målet Levande skogar. Där betonas bland annat vikten av att värna den biologiska mångfalden.

Miljömålet Levande skogar utvärderas årligen (liksom övriga miljömål). Fjolårets utvärderingen visade att Sverige inte når upp till miljömål om skogen, bland annat för att värdefulla skogar fortfarande avverkas.

Sedan 90-talet har naturhänsynen inom skogsbruket ökat i och med att det infördes ett system med miljöcertifiering. Det ställer krav på frivilliga avsättningar av skog (minst fem procent) och på att särskild värdefull skog – nyckelbiotoper – inte får avverkas.

EU utövar inflytande över svensk skogspolitiken bland annat genom klimat-och miljölagstiftning. Samtidigt har varje medlemsland nationell bestämmanderätt över sitt lands skogspolitik.

(källa: Skogsstyrelsen , riksdagen)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.