– En tredjedel av de barn som söker asyl får inte uppehållstillstånd, säger projektledare Elisabeth Lindholm. Det är ganska många som inte får stanna och de måste få en chans att förbereda sig.
Elisabeth Lindholm påpekar att det finns många integrationsprojekt i landet, men få som rör återvändande till det land man flytt ifrån.
Kunskaper i asylprocessen
– Vi såg att de som arbetade på HVB-hem, i läromiljöer och annat behövde kunskap i hur man tar upp den här svåra frågan. Det krävs kunskap i asylprocessen. Man måste våga ställa frågan: ”Vad gör du om du får ett avslag?”.
De asylsökande har ofta svårt att prata om att de kan få ett avslag på sin ansökan.
– Det är barn i kris, men de blev lugnare när de fick prata med vuxna i deras närhet om vad som gäller. Till exempel vad händer om man går under jorden.
Modellen spreds i landet
Bräcke, Berg, Östersund och Härjedalen har tagit del av Strömsunds modell om hur man kan ta upp frågan om ett eventuellt avslag i tid.
– Vi har även föreläst och träffat folk i andra kommuner i landet och även utomlands.
Modellen lever vidare
Projektet ”Barnets bästa vid återvändande” drog igång 2017 i samarbete med Migrationsverket, länsstyrelsen och Asyl, migration- och integrationsfonden. Det avslutades i december 2020.
– Vi kommer att fortsätta arbetet på olika sätt, säger Elisabeth Lindholm. Vi kommer ha information tillgänglig för kommuner.