Rickard Svedjesten är ordförande för Svenska fjällräddarnas riksorganisation (Svefro). Foto: Lukas Johansson, SVT

Fjällräddarna vill göra avdrag för egna maskiner

Uppdaterad
Publicerad

I flera år har Svenska fjällräddarnas riksorganisation kämpat för att kunna få göra avdrag på deras egna maskiner de använder i fjällräddningen, utan resultat. Men nu hoppas man på att få gehör.

I Sverige finns det 400 fjällräddare från Dalarna upp till Norrbotten. Varje vecka gör de i snitt åtta insatser. Svenska fjällräddarnas riksorganisation har länge kämpat för att få göra avdrag i deklarationen för sina maskiner, men riksdag och regering har för dålig koll på hur fjällräddningen sköts, menar Rickard Svedjesten, ordförande i Svenska Fjällräddares Riksorganisation.

– Vi är en bortglömdgrupp i samhället som gör otroliga insatser varje dag. Hela turistnärningen skulle stanna om vi lämnade in ryggsäcken, säger han och fortsätter:

– Vi är nöjda med övriga ersättningsavtal, men det här kan jag inte förstå. Vi borde få göra avdrag precis som vilken jord- och skogsbruksägare som helst.

Hoppas på förändring

Efter ett möte med skatteutskottets ordförande Per Åsling hoppas man nu att riksdagen ska få en större förståelse som ska leda till en förändring.  

Fakta

Totalt finns det cirka 400 fjällräddare landet.

Alla fjällräddare är natur- och skotervana, måste vara mellan 18 och 65 år och bo permanent på den ort deras enhet utgår från.

Fjällräddare har så kallad färdselrätt. Det betyder att de får köra skoter i områden där det normalt är förbjudet.

Samtliga fjällräddare går en grundutbildning hos polisen och lär sig grunderna i terräng-, snö- och lavinkunskap, radiokommunikation, första hjälpen och navigation.

källa: Polisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.