På Bränningeskolan i Habo höjs volymen avsevärt när skolbarnen kommer till matsalen strax efter klockan elva på förmiddagen. En lärare ringer i en klocka och påminner om att vara tyst.

Här serveras för dagen stekt fläsk med löksås med alternativet kycklingsoppa. Men det passar inte alla. Selma Lagström Blank går fram till köksansvariga Elin Wikenmark, som plockar fram den vegetariska soppan.

– Jag tycker att alla människor på jorden äter för mycket kött. Det har jag hört på Lilla Aktuellt, säger Selma. Jag vill bidra till att vår värld blir lite bättre.

Elin Wikenmark plockar fram en enskilt förpackad portion. Där finns spaghetti och köttfärssås.

– Det kan vara till någon som har någon diagnos och som kanske bara äter en rätt, berättar hon.

Inga nationella riktlinjer

Det finns ingen nationell statistik över hur många som får specialkost i skolan. Det finns inte heller några riktlinjer för hur kommunerna ska hantera olika barns olika behov.

– Generellt ökar specialkost över landet. När jag pratar med kollegor som jobbar i andra kostorganisationer runtom säger de att den ökar. Generellt kan jag säga att en femtedel av alla måltider som serveras i skolorna är specialkost, säger Åsa Kullberg, vice ordförande för branschorganisationen Kost & Näring och en av dem som jobbar med att ta fram nationella riktlinjer.

Stora krav

Lena Bergström är kostchef i Habo kommun. Hon har arbetat med skolmat i över 30 år.

– Jag upplever att det är fler som är allergiska och multiallergiska idag, säger hon.

I Habo kommun är det 170 barn som har någon form av specialkost.

– De senaste åren har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar börjat få specialkost. De blir bara fler och fler.

För de barnen kan specialkost betyda allt ifrån att bara äta en enda rätt, varje dag, till att det bara får finnas röda saker på tallriken eller att maten måste ligga på ett speciellt sätt.

– Det ställer stora krav på oss, allt ifrån planering, tillagning och distribution, säger Lena Bergström. Maten i skolan har blivit viktigare.