Flera av mossarna som finns runt om i länet har brutits ner och dött på grund av att de dikats ur. Detta gör att de släpper ut stora mängder koldioxid.

– Ungefär 20 procent av växthusgasutsläppen kommer från dessa dikade våtmarker. Det är nästan lika mycket som transportsektorn släpper ut och det är nästan lika mycket som industrins energianvändning släpper ut. Så det är massor av klimatgaser som pruttar ut från de här gamla våtmarkerna, säger Johan Rova på Länsstyrelsen i Jönköping.

Sverige är en av de länderna i Europa som har mest dikade våtmarker. Mycket av markerna används inte på något sätt.

– Man har dikat men det har inte blivit någon bra skogsproduktion och det har inte blivit någon bra jordbruksmark så markägarna har sällan någon nytta ut av det. Men genom att lägga igen dem så kan en markägare med den här typen av dikade våtmarker göra hjältedåd för klimatet, säger han.

Inte varit i fokus

Enligt länsstyrelsen är det ganska enkla metoder som kräv för att åtgärda problemet.

– Det går att lägga igen med en grävmaskin och det tar inte så lång tid att göra. Sedan gäller det att tänka på att det finns en lagstiftning kring vad man får göra i vatten, det gäller att man inte dränker grannens tomt. Men det är inte så komplicerat så vem som helst kan göra det, säger Johan Rova.

Varför har man inte kommit på detta tidigare?

– Klimatgaserna har ju inte varit i fokus i svensk naturvård tidigare utan det är först under de senaste åren som man fått upp ögonen för det här. Så det är helt enkelt så att man inte varit medveten om problemet tidigare, säger han.