Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet förklarar Eva Engström som är samordnare på utbildningsförvaltningen på Jönköpings kommun hur de kan vara säkra på att de har skrivit in alla ukrainska barn i skolan. Foto: Irma Hellman/SVT

Kommunal skolplats för alla ukrainska barn i Jönköping

Uppdaterad
Publicerad

I nuläget bor det 239 barn i skolåldern från Ukraina i Jönköpings län. Jönköpings kommun tar emot flest av barnen i enlighet med massflyktsdirektivet och är också en av få kommuner som uppger till länsstyrelsen att de har skrivit in alla barnen i kommunala skolor.

När flyktingar från Ukraina som sökt skydd genom massflyktsdirektivet kommer till Sverige är det kommunernas ansvar att ordna en plats för barnen i skolan. Barnen har däremot ingen skolplikt i Sverige. Jönköpings kommun har hittills tagit emot 55 barn i skolålder och enligt utbildningsförvaltningen har alla barnen skrivits in i skolor i kommunen.

– Så vitt vi vet stämmer listorna vi får från Migrationsverket över hur många som har registrerat sig där väl överens med hur många som har registrerat sig i våra verksamheter, säger Eva Engström som är samordnare på utbildningsförvaltningen på Jönköpings kommun.

Jönköpings län och kriget i Ukraina

I klippet förklarar Eva Engström hur kommunen kan vara säkra på att de har skrivit in alla ukrainska barn i skolan. 

Jönköpings kommun menar att de är säkra på hur många ukrainska barn som finns i kommunen, men så är inte fallet för alla länets kommuner. Sedan kriget bröt ut arbetar länsstyrelsen med den samlade bilden av behovet i kommunerna. När det kommer till frågan om skolan är det oklart hur många barn som finns i kommunerna och därmed kan behöva en plats i skola.

Framtida beredskap

Jönköpings kommun hade räknat med att ta emot ännu fler ukrainska medborgare. Trots att det kommit färre flyktingar än vad kommunen förberett sig på menar Eva Engström att kommunen har god beredskap ifall det skulle komma en stor flyktingvåg.

– Det finns inget hittills som talar för att alla kommer på ett bräde utan vi hinner i så fall ställa om. Vi kommer fortsätta så länge vi kan arbeta med närhetsprincipen och blir det på något annat sätt får vi sätta oss ner, säger hon.

Fakta

Fakta: Det här är massflyktsdirektivet

Antogs av EU 2001 för att kunna användas vid stora flyktingströmmar.

Aktiverades för första gången 4 mars 2022.

Gäller ukrainska medborgare som varit bosatta i landet före 24 februari 2022, eller har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina, eller familjemedlemmar till de två ovanstående.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan närsomhelst också ansöka om asyl.

LMA, lagen om mottagande av asylsökande gäller.

Källor: Regeringen, Migrationsverket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jönköpings län och kriget i Ukraina

Mer i ämnet