Arkivbild. Foto: TT

Farlig tystnad om tarmcancer

Uppdaterad
Publicerad

Vissa sjukdomar talas det tystare om. Christer Stéen i Gislaved upplever att hans sjukdom, ändtarmscancer, är en sådan.

– Lite grand är det så att det som finns under naveln pratar man inte om.

Tystnaden kan vara farlig.

Fler borde veta mer om en av våra vanligaste cancerformer – att behandlingen sätts in tidigt har stor betydelse för överlevnaden i tarmcancer.

Medan bröstcancern har rosa bandet och prostatacancern det blå, så har Christer Stéens sjukdom en tarmcancermånad – mars. Men vem har hört talas om den?

Screening dröjer

– Det talas ju så mycket om regionala skillnader inom vården, men de är marginella jämfört med ojämlikheten mellan olika tumörsjukdomar, säger onkologiprofessor Maria Albertsson, överläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Allra allvarligast ser hon på att allmän screening inte införts för tarmcancer, trots att Socialstyrelsen slagit fast att 300 liv om året skulle kunna räddas genom screening.

Hos Christer Stéen upptäcktes sjukdomen när han var 51 år, tack vare att han var blodgivare. Personalen på blodcentralen reagerade på hans dåliga blodvärden och på att de vara så svåra att få upp.

Den svåraste stunden fick Christer Stéen höra av läkaren att ”vi ska göra det så bra som möjligt för dig den sista tiden”. Nu lever han som vanligt igen. Foto: Anna Hållams/TT

Massivt återfall

Under de tolv år som gått sedan dess har han både hunnit friskförklaras och sedan fått ett massivt återfall. I den svåraste stunden fick han höra av läkaren att ”vi ska göra det så bra som möjligt för dig den sista tiden”.

– Det fick man rätt i ansiktet. Det var en riktig kris.

I dag, efter många operationer och cellgiftsbehandlingar, är livet som det ska igen. Christer Stéen jobbar som VVS-montör och ägnar en stor del av fritiden åt motorcykelturer med sin fru Marie. Varje halvår går han på kontroll och just i väntan på röntgensvaret återkommer rädslan.

– När man väntar på beskedet blir man påmind. Då blir jag nästan irriterad på mig själv för att jag inte är mer tacksam för att jag kan gå till jobbet varje dag, säger han.

Från ax till limpa

Tarmcancer är underprioriterat från ax till limpa, hävdar Maria Albertsson och jämför med bröstcancer:

– Screening, tumörtestning, anslagsfördelning, antal aktiva behandlingslinjer – det finns inte en enda av de här parametrarna där det är likriktat.

I slutänden påverkar detta överlevnadschanserna, understryker hon och påminner om att tarmcancer är en folksjukdom, den tredje vanligaste cancerformen efter bröst- och prostatacancer.

– Det här är ett folkhälsoproblem, därför är det väldigt naturligt att man jämför dem – hur man screenar dem, hur man behandlar dem, hur mycket resurser de får. Det tycker jag borde vara självklart.

6.000 om året

Tjock- och ändtarmscancer är sammantaget den tredje vanligaste cancerformen för både män och kvinnor. Varje år insjuknar fler än 6.000 personer och årligen dör nästan 2 700 personer i sjukdomen.

75 procent är över 65 år när de insjuknar.

Sjukdomstecken: Blod i avföringen, ändrade avföringsvanor (diarré, förstoppning eller täta trängningar). Andra möjliga symptom är kraftig slembildning, blodbrist, trötthet och viktminskning.

Livsstilsfaktorer: Att äta mycket frukt och grönt minskar risken för sjukdomarna, liksom daglig fysisk aktivitet.

Screening: Allmän screening för tarmcancer erbjuds i dag bara i Stockholms län och region Gotland för personer i åldern 60–69 år. Flera andra landsting screenar inom ramen för en forskningsstudie. Enligt Socialstyrelsen skulle allmän screening mellan 60 och 74 år rädda 300 liv om året.

Tidsfaktorn: Om sjukdomen inte hunnit gå så långt och tumören endast växer i tarmväggen botas nästan alla patienter genom operation. Har sjukdomen nått det andra stadiet (tumören har vuxit genom tarmväggen, men inte spridits till lymfkörtlar i närheten) botas 80–90 procent.

Källor: Cancerfonden och Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.