–Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén, som är generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Vätterns röding har varit ett sorgebarn länge. Men nu är bestånden på återhämtning och förvaltningsplanerna ser bra, enligt Håkan Wirtén

– Ja, det är jättekul att rödingen nu går upp på grönt ljus, ett gott val helt enkelt.

Även siken i Vättern får grönt ljus. Vildfångade signalkräftor har däremot gult ljus, vilket innebär att man ska vara försiktig.

Vättern mår bättre men hotad på mycket lång sikt

Hur mår Vättern annars i dag?

– Förhållandevis bra om man jämför med mitten på 1900-talet när det var övergödning och avlopp som gick rakt ut. Även gifter, som dioxin och PCB. Det där har återhämtat sig och många av de gamla synderna är åtgärdade, dock inte alla. Klarheten i vattnet har dock återvänt och är tillbaka som för 100 år sedan, säger Håkan Wirtén.

Vättern värms upp något för varje år. Hur hotad är sjön på lång sikt?

– Vättern är väldigt djup så det tar lång tid för sjön att bli varmare av till exempel klimatförändringar. Men på lång sikt är det så att ett kallvattenekosystem som Vättern kommer påverkas men det tar nog tid.

Ät ändå inte för ofta – av hälsoskäl

Men även om WWF nu ger klartecken av hållbarhetsskäl så finns det samtidigt andra skäl att inte äta vildfångad sik och röding från Vättern för ofta. Båda fisksorterna innehåller nämligen höga halter av miljögifter som dioxin och PCB.

Livsmedelsverkets råd är därför att barn och unga, samt kvinnor som planerar att någon gång få barn eller som är gravida eller ammar, inte äter vildfångad röding och sik från Vättern oftare än två-tre gånger per år. Övriga bör äta max en gång i veckan.