Läkarbrist – ändå får Walaa inte jobba som läkare

Att komma från ett annat land och få jobb som läkare i Sverige kräver tålmodighet. Det vet barnläkaren Walaa Mahmoud från Tranås som kom hit från Syrien för tre år sedan. Sedan dess har hon kämpat för att få en läkarlegitimation i Sverige. Nu efterlyser hon bättre stöd för att snabbare kunna nå upp till kraven.

Just nu har 36-åriga Walaa Mahmoud en praktikplats på Kardiologmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Hon trivs med sitt jobb men längtar efter att få göra det hon har utbildning för. Nu står hon mest vid sidan om och tittar på vad kollegorna gör.

Innan hon kom till Sverige för tre år sedan arbetade hon som barnläkare i Aleppo i Syrien i sju år. För att få jobba i Sverige kräver socialstyrelsen svensk läkarlegitimation och eftersom hon inte klarat av det kunskapsprov som krävs får hon just nu ingen sådan. Hon tycker att testet är orimligt svårt.

Efterlyser mer stöd

Sedan lång tid tillbaka är det stor brist på läkare i Sverige. Särskilt specialistläkare. Walaa Mahmoud har en specialistutbildning till barnläkare i Syrien. Totalt har hon studerat i elva år. Hon tycker att hennes kompetens slarvas bort här i Sverige.

– Vi är här och kan hjälpa men socialstyrelsen kräver för mycket för att bli läkare här.

Är det ändå inte bra att Socialstyrelsen är noggrann med vilka som får läkarlegitimation?

– Jag förstår att de behöver kvalitet, men de måste hjälpa oss på något sätt. Kanske genom någon specialkurs för utländska läkare.

Walaa berättar att när hon gjorde kunskapsprovet var det endast fem av 60 utländska läkare som blev godkända.

– Mina kollegor flyttar till andra länder som exempelvis Tyskland för där är det lättare att få jobb. Det är ett stort slöseri för Sverige.

Walaa trivs med sitt jobb men längtar efter att få göra det hon har utbildning för. Foto: SVT

För att få läkarlegitimation i Sverige, om man kommer från ett land utanför EU, ska man ha motsvarande kunskaper som en person som har svensk läkarexamen och fullgjord AT. För att säkerställa det så infördes förra året ett kunskapsprov som därefter ska följas av praktisk tjänstgöring. Tidigare räckte det med att tjänstgöra under en viss period men den möjligheten har nu tagits bort. Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen säger att det kommer en hel del kritik mot det nya systemet.

– Men vissa är också oroliga för att det inte är tillräckligt hårt. Det är ju en högskola som ger det här provet och de utfärdar också läkarexamen. På det här sättet vet vi att när man väl kommer ut som färdig läkare så har du motsvarande kunskaper och färdigheter som en person som har gått läkarprogrammet i Sverige och gjort AT, säger hon.

Rädd för att tappa kompetens

Personer som SVT Nyheter Jönköping pratat med inom Region Jönköpings län känner igen bilden att kunskapsprovet är svårt men säger samtidigt att Sverige, trots bristen på läkare, inte kan tumma på patientsäkerheten.

Det tar lång tid att bli läkare i Sverige. Det är många delar som man måste kunna och det är olika hur svårt man upplever det, säger en anställd på länssjukhuset Ryhov, som vill vara anonym.

Samtidigt som tiden går är Walaa Mahmoud nu rädd för att tappa kompetens. Hon har ytterligare två försök på sig att klara kunskapsprovet. Men det måste enligt socialstyrelsens regler ske inom de närmaste två åren.

Vad gör du om du inte får läkarlegitimation?

– Jag vill inte tänka på det. Det är katastrof för mig. Jag kan inget annat än läkaryrket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer