Förra året registrerades knappt 6.900 fall av campylobactsmitta och kurvan fortsätter att peka uppåt. TT har varit i kontakt med nästan samtliga smittskyddsläkare i landet och de bedömer utbrottet som allvarligt. Bland smittskyddsläkarna råder det inga tvivel om smittkällan: färsk svensk kyckling.
–Vi har en tydlig koppling till kycklingkött. Samma typ av campylobacter finns hos patienter och på kycklingen, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.
Inga åtgärder
Konsumtionen av färsk kyckling har ökat, samtidigt som rutinerna i produktionsleden har förändrats.
– Något har hänt som förändrat produktionsförhållandena, så att risken för att infekterad kyckling når konsumenterna har ökat, säger Helena Palmgren, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala.
Men trots att smittkällan är känd har vare sig Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket. I stället hoppas man att branschen ska lösa problemen, något smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.
– Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5.000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, säger Peter Iveroth.
Läs mer: Branschen: ”Inte säkert att svensk kyckling ligger bakom”
Formulering ändrades
Att peka ut svensk kyckling är dock känsligt. Framför allt för Jordbruksverket. Det framgår tydligt av mejlväxlingen mellan Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten inför det gemensamma pressmeddelande som gick ut den 10 februari.
I stället för att lyfta fram smittkällan vill Jordbruksverket betona konsumenternas ansvar, att ha en god hand- och kökshygien. För som myndigheten skriver i ett mejl: ”Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades i går.”
Enligt TT anklagas Jordbruksverket för att i utkastet till pressmeddelandet till och med ha censurerat ett uttalande av statsepidemiologen, smittskyddsläkaren Anders Tegnell, vid Folkhälsomyndigheten. Jordbruksverket skriver:
”I dokumentet finns även en kommentar som gäller Anders Tegnells citat. Ingrid Eilertz (avdelningschef på Jordbruksverket, red. anm.) har synpunkter och vill ta bort 'allt talar för att det är färsk svensk kyckling'.”
Tillbakavisar kritiken
När SVT Nyheter Jönköping når Ingrid Eilertz på Jordbruksverket tillbakavisar hon påståendet om att myndigheten censurerat pressmeddelandet:
–Det vi kände var att citatet kunde vara missvisande och att människor tror att utländsk kyckling är säkrare än svensk kyckling, vilket inte är fallet säger hon.
Men är det inte viktigt att man betonar att det handlar om svensk kyckling?
– Absolut, och det gör vi även på flera platser i pressmeddelandet.
Hur ser ni på att förekomsten av campylobacter ökat bland svenska fågelbesättningar?
– Jag upplever att både myndigheter och branschen tar det här på största allvar. Branschen har ju tidigare lyckats få ner nivåerna, men nu har ju trenden vänt, och vi måste också fortsätta samverka på det sätt som görs i dag för att komma till rätta med problemet.
Hur ser du på kritiken från smittskyddsläkarna?
– Jag har ingen kommentar till den.