Jönköpings län hamnar i botten på listan gällande andelen elever som har tillgång till friytor med mycket grönska på sina skolgårdar. På närmare tio procent av gårdarna består friytan av mindre än tio procents grönska. 

– Grönska på skolgårdar är viktig för att stimulera lek och fysisk aktivitet. Träd och icke hårdgjord mark ger också skugga och förbättrar lokalklimatet på skolgården. Men det kan ju finnas en hel del grönska runt om skolan som kan ge samma effekt, säger Ulrika Åkerlund på Boverket.

Hon menar att stor del av skolgårdarna består av asfalt och grusplaner, som också fyller en viktig funktion för bollspel och andra typer av lekar. Men att det behöver finnas en variation i utemiljön som stimulerar till kreativitet och ger möjlighet till rekreation.

Skolgårdarna krymper

Det är första gången som en kartläggning gällande barns skolgårdar görs. Siffrorna visar en negativ trend, där barn får allt mindre skolgårdar att leka på. På bara tre läsår har varje elev fått nästan fyra kvadratmeter mindre yta. Orsaken är enligt Ulrika Åkerlund att det blir fler barn i de befintliga skolorna och att gårdarna bebyggs med både tillfälliga och permanenta tillbyggnader.

– Flera fristående skolor är också belägna i före detta kontorlokaler som inte är byggda för skolverksamhet från början. De har ibland ingen friyta alls.

Ligger på genomsnittet

Storleken på gårdarna varierar stort i landet. Jönköpings läns skolgårdar ligger enligt genomsnittet, som är en friyta på 44,8 kvadratmeter per barn. Enligt Boverkets rekommendationer bör varje elev ha 30 kvadratmeter.

– Vi kan inte dra för långtgående slutsatser av studien, men forskning visar på utemiljöns viktiga betydelse för barn och ungas hälsa, säger Ulrika Åkerlund.

Kartläggningen gäller läsåren 2014-2105 till och med 2016-2017.