Under regntunga skyar står en skara personer på Hovrättstorget. De senaste åren har det på årsdagen hållits en minnesmanifestation i staden, där normalt sett ett par hundra personer deltagit. Men på grund av pandemin blev lördagens minneshögtid en liten sådan.

– Jag har nära vänner som har överlevt, som i sin tur har anhöriga som dog där. Många tycker att det är jobbigt att prata om upplevelserna, säger Salmir Nasic som sitter i styrelsen för föreningen Bosnisk kulturcenter Jönköping.

Han flydde från Bosnien år 1992, då 18 år gammal. Det var tre år innan folkmordet i Srebrenica.

– Det är viktigt att uppmärksamma årsdagen för att hålla detta i minnet, så att det inte glöms bort och händer igen, säger han.

Massgravar

I juli 1995 var Srebrenica en belägrad stad som FN hade deklarerat som fredad zon. Men när staden intogs av bosnienserbiska styrkor fanns bara 400 soldater ur FN-truppen på plats – och det utlovade skyddet fanns inte.

Kvinnor och barn bussades ut ur staden medan män och pojkar fördes iväg för att möta sin död. Från den 11 juli och cirka tio dagar framåt beräknas 8 000 pojkar och män ha avrättats och slängts i massgravar.

– Alla sidor har begått krigsbrott, men det som skiljer är systematiken i det som hände i Srebrenica, säger Salmir Nasic och fortsätter:

– Förnekelsen kring dådet pågår fortfarande. Det finns högt uppsatta personer som förnekar att det var ett folkmord, att det istället var en del av den vanliga krigsföringen.

Ratko Mladic dömdes

Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien fastslog år 2004 att massakern i Srebrenica utgjorde ett folkmord.

Den tidigare armébefälhavaren Ratko Mladic dömdes till livstids fängelse 2017 för att ha spelat en avgörande roll i massakern. Han fälldes på tio av elva åtalspunkter.