I klippet ovan förklarar Lars Eriksson varför en skatt på plastbärkassar är ett problem.

Under förra året publicerades en dansk studie av Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket som visade att en vanlig plastpåse var att föredra framför en bomullskasse. Syftet med studien var bland annat att identifiera vilken typ av matkasse som är mest miljövänlig.

Enligt studien måste en bomullskasse användas flera tusen gånger för att komma ned i samma miljö- och klimatpåverkan som de flesta plastpåsar människor köper i butiker.

– Man måste hitta ett sätt att ta vara på plasten, många av de plastpåsar som säljs är återvunnen plast. Plasten får ett dåligt rykte utan att plasten faktiskt är dålig för miljön, menar Lars Eriksson, professor i industridesign på Tekniska högskolan i Jönköping.

Nu rasar försäljningen

Nu rasar försäljningen av plastkassar enligt uppgifter från de stora matvarubutikerna, detta bara några veckor efter att den nya skatten började gälla för plastbärkasse.

Plastkassen kostar numera cirka 7 kronor i butiker. Lars Eriksson ställer sig frågande till hur regeringen nu ska få in de intäkter de räknat med efter att den nya skatten började gälla.

– Anledningen att man ville höja priset på plastpåsar var ju att man skulle få in skatt och använda till arbetspolitiska åtgärder om jag minns rätt men det kommer man ju inte få nu när försäljningen minskar, säger Lars Eriksson.

Plast eldas upp

År 2019 gjorde Ekot en granskning som visade att 80 procent av plastförpackningarna i Sverige eldas upp och att knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast.

Det visade sig enligt granskningen att Naturvårdsverket räknat fel vilket bidrog till ett fel i statistiken. Myndigheten hade missat att 150 000 ton plast aldrig registrerats, som hade hamnat i sopor som därefter bränts upp.

– Nu arbetar man ganska hårt för att öka återvinningen av plast, och det är återvinningen som varit problemet, snarare än användningen av plast, säger Lars Eriksson.