Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Pandemier försvinner ofta väldigt tyst, det händer inget dramatiskt”, säger Radu Dino, universitetslektor i historia på Högskolan i Jönköping I klippet berättar han mer om hur covid-19-pandemin kommer berättas om i historieböckerna. Foto: Irma Hellman/SVT

Så kommer historieböckerna berätta om oss som levde under coronapandemin

Uppdaterad
Publicerad

Homosexuella stigmatiserades under hiv-epidemierna på 80-talet och medeltidens böldpest förklarades med religiös synd. Än så länge är det tidigt svara på hur covid-19-pandemin kommer berättas om i historieböckerna. Men några saker är tydliga redan nu – i klippet berättar Radu Dinu, universitetslektor i historia på Högskolan i Jönköping, vad eftervärlden kommer kunna läsa om coronapandemin.

– Jag tror att historiker kommer beskriva ett samhälle som är väldigt globaliserat eftersom smittspridningen gick väldigt fort. Corona var rekordsnabbt, säger Radu Dinu.

Historiker använder skeenden och fenomen för att förstå hur samhällen fungerade. Det är ett sätt att spegla samhället och förklara historien för eftervärlden. Ofta jämför man med tidigare pandemier och epidemier. Enligt Radu Dinu har många skeenden upprepat sig under coronapandemin från tidigare pandemier.

Tre år med pandemin i Jönköpings län

– Det fanns inga entydiga svar om åtgärder och det finns historiska förlagor på det. Till exempel under spanska sjukan fanns det liknande motstridigheter om man skulle rekommendera munskydd eller inte.

Han säger också:

– Under böldpesten flydde folk från städerna och det hände under coronpandemin också fast i mindre omfattning.

I klippet berättar Radu Dinu tre saker som kommer stå i historieböckerna om covid-19-pandemin.

Uppkomsten av konspirationsteorier

Något annat som upprepat sig är uppkomsten av konspirationsteorier. Under coronapandmein har det florerat flera. Enligt Radu Dinu visar tidigare forskning att människor kan börja tro på konspriationsteorier när de försöker förstå komplexa frågor i kristider. Strider inom forskarsamhället hör till vanligheterna och därför får man ofta inga entydiga svar.

– Vi har utvecklats och vi är mycket mer medvetna idag. Samtidigt så kan vi inte övertyga alla att konspirationsteorier inte stämmer, säger Radu Dinu.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tre år med pandemin i Jönköpings län

Mer i ämnet