Sara Modigh är nu 24 år. Foto: TT/SVT

Sara fick själv ta sig ur självskadebeteendet

Uppdaterad
Publicerad

Psykiatrin har svårt att upptäcka personer som lider av självskadebeteende. Det leder till att drabbade inte får den behandling de behöver.

– Jag tror att det skulle gått väldigt långt och jag är inte säker på att jag hade levt i dag, säger Sara Modigh som själv fick ta sig ur självskadebeteendet trots kontakt med psykiatrin.

När Sara Modigh var sex år upptäckte hon att hon kunde dämpa sina rädslor genom att knyta händerna så naglarna skar in i handflatorna.

– Jag lider av en ångestsjukdom som gjorde att jag blev orolig och var rädd för allt, säger hon.

Ju äldre Sara Modigh blev desto mer regelbundet började hon använda smärta för att dämpa sin ångest – och hon började skära sig.

– Och ju mer jag använde det desto mer självskador behövdes för att fly.

Sara Modigh upplevde att hon fick kontroll när hon skadade sig.

– Men samtidigt mådde jag fruktansvärt dåligt och nu när jag slutat skada mig så förstår jag att självskadorna gjorde det mycket värre, säger hon. 

Fick hantera själv

Trots att hon redan som elvaåring kom i kontakt med psykiatrin, och fortsatte med psykiatrisk vård tills bara för något år sedan, fick hon själv lära sig hantera sitt självskadebeteende.

Enligt henne lade psykiatrin mycket fokus på att få henne att återvända till skolan eftersom hon hade hög frånvaro.

– Men självskadorna var aldrig något som man diskuterade i psykiatrin. Jag har varit i psykiatrin i ungefär tio år och självskadorna nämndes bara några gånger, säger Sara Modigh.

Hon fortsätter:

– Jag tycker det är riktigt dåligt eftersom det här är ett allvarligt problem. Hade det uppmärksammats tidigare tänker jag att jag inte hamnat i ett så djupt och allvarligt självskadebeteende.     

Stort mörkertal

Enligt Länssjukhuset Ryhov hade de förra året kontakt med ungefär 200 patienter som lider av återkommande självskadebeteende, men Marie Proczkowska Björklund, verksamhetschef för psykiatrin på sjukhuset, tror att mörkertalet är stort.

Den största gruppen som drabbas är unga kvinnor i åldern 17 år till sena tonåren, men enligt Marie Proczkowska Björklund är även män drabbade.

– Tittar man på Socialstyrelsens siffror så ser man att det ökar i vårt län, men det sammanfaller väldigt tydligt med de utbildningsinsatser vi haft runt självskadebeteenden de sista åren, säger hon.

”Blivit bättre behandling”

I dag finns det flera behandlingar mot självskadebeteenden. En sådan behandling är dialektisk beteendeterapi (DBT) som utgör en kombination av gruppterapi och enskilda samtal med terapeut.

– Jag tycker det har blivit en mycket bättre behandling och hänt väldigt mycket. Från att för 20 år sedan knappt veta eller fråga om det så har vi kommit väldigt långt, säger Marie Proczkowska Björklund. 

Men är det svårt för vården att hitta de här personerna?

– Det är förknippat med mycket skam och patienter vill eller vill inte berätta. Det vi kan göra är att påminna oss själva att ställa frågan, säger hon.

Efterfrågar konkreta tips

Sara Modigh efterfrågar ett telefonnummer dit patienter kan ringa för att få konkreta tips på hur de kan göra för att sluta skada sig själva.

– Jag tycker det saknas i dag, säger hon.

Hur mår du i dag?

– Jag har inga självskador längre och mår mycket bättre. Men jag är fortfarande sjuk. 

Fakta: Hit kan du vända dig

Är du drabbad av självskadebeteende eller misstänker du att någon i din närhet är det?

Ring då Vårdguiden på telefonnummer 1177.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.