Madeleine Söderberg arbetar som utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Jönköping och är en av medlemmarna i Resursteam Heder. Foto: SVT

Team arbetar för att synliggöra hedersförtryck

Uppdaterad
Publicerad

Hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i länet vet man inte men behovet av kompetens inom området är stort.

– Vi har jättemånga som är utsatta för hedersvåld som kommer till myndigheternas kännedom just nu, säger Madeleine Söderberg, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Jönköping.

Våld och förtryck som är hedersrelaterat är en problematik som flera olika yrkesgrupper stöter på i sitt arbete, allt från socialsekreterare till lärare och poliser. För att de ska kunna få hjälp finns sedan ett år tillbaka Resursteam Heder, där förutom Länstyrelsen bland annat polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård ingår. Tanken är att de ska kunna få stöd av personer som har fördjupad kunskap inom ämnet innan de i sin tur hjälper utsatta.

– Hedersrelaterat våld är jättesvårt. Det är en otroligt komplex problematik, så alla som är yrkesverksamma behöver stöd och hjälp, säger Madeleine Söderberg som är utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Jönköping.

Nationell kartläggning

Hur många som utsätts för hedersrelaterat våld i länet vet man inte eftersom det inte har gjorts någon länsövergripande kartläggning. Men i februari gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Resultatet hoppas teamet ska kunna ge en bild av hur utbrett det är även i Jönköpings län.

– Vi kan inte hjälpa om vi inte vet hur det ser ut och hur många vi pratar om. Det jag ser är att väldigt många inom skola och socialtjänst hör av sig till mig och att vi har jättemånga som är utsatta för hedersvåld som kommer till myndigheternas kännedom just nu. Så vi måste få en klarare bild, säger Madeleine Söderberg.

”Få som arbetar med frågan”

Den nationella kartläggningen blir klar nästa år men redan nu ser Madeleine Söderberg att det finns ett stort behov av mer kompetens och att det är en fråga som borde prioriteras mer.

– Vi är ganska få personer på Länsstyrelserna som jobbar med den här frågan och även i kommunerna, säger Madeleine Söderberg.

Skillnad i olika kommuner

Enligt Madeleine Söderberg skiljer det också mycket mellan kommunerna i länet när det gäller i vilken utsträckning det finns kompetens och tid att lägga på att arbeta med hedersrelaterat våld och att det därför behövs mer resurser.  

– Vi kan aldrig göra skillnad på barn. Är man ett barn som behöver stöd ska man få det stödet, oavsett i vilken kommun man bor. Det ska vara lika för alla barn, säger hon.

Hedersrelaterat våld och förtryck

  • Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas för att förhindra att hedern förloras, alternativt för att återställa den förlorade hedern. Hedersvåld kan drabba både kvinnor, män och barn. Även HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta.
  • I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som sammankopplat med flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende.
  • Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv, exempelvis klädval, socialt umgänge, rörelsefrihet, jobb, giftermål och skilsmässa.
  • I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld.
  • I hedersrelaterat våld och förtryck innefattas även barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Källa: Länsstyrelsen i Jönköping

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.