Varje år rankar Lärarförbundet landets kommuner utifrån ett skolperspektiv. I rankningen mäter Lärarförbundet bland annat de resurser som anslås till undervisningen, hur stor andel utbildade lärare det finns och lärartäthet.

I årets rankning landar alltså Lessebo på den absoluta jumboplatsen.

Den tillträdande utbildningschefen i Lessebo, Therese Linnér, säger att kommunen har några tuffa år bakom sig, och att det delvis kan förklara den negativa utvecklingen.

Ökning med 42 procent på fyra år

– Vi har haft ett inflöde av elever på 42 procent på fyra år, det innebär ju att vi har lagt ganska mycket jobb på lokaler och på att hitta personal. Det kanske är det som kom i fatt oss nu, säger hon till SVT Nyheter Småland.

Dessutom har kommunen ett relativt lågt antal elever som går ut nian varje år.

– Och många av de elever som kommer hit kommer ganska sent in i skolsystemet, och det kan vara svårt att hinna få godkänt innan man ska sluta nian. Ett litet antal elever som inte har godkänt får dessutom stort genomslag i vår statistik, eftersom antalet elever som går ut varje år är så få.

LÄS MER: Nytt statsbidrag – Lessebos skolor kan få mest pengar i landet

Lärartäthet och behörighet tunga faktorer

De två faktorer som Lärarförbundet viktar dubbelt så högt som de övriga när de värderar kommunerna, är lärartätheten och andelen behöriga lärare.

Lessebo har precis som många andra kommuner haft svårt att rekrytera lärare, men har jobbat aktivt med att ändå öka antalet vuxna i klassrummet.

– Vi är ganska högt bemannade i klassrummen, med flera personer som jobbar med olika typer av elevstöd men som kanske inte alltid är lärarutbildade och de syns därför inte när man mäter antalet behöriga lärare per elev, säger Therese Linnér.