Under sommaren 2014 kom det negativa beskedet från länsstyrelsen om Företagarna Norrbottens EU-projekt ”Gränshinder i norr”. Myndigheten vägrade att betala ut nästan 200 000 kronor i ersättning på grund av felaktiga uppgifter. Projektledaren skulle arbeta som anställd, men när slutredovisningen kom in var han plötsligt konsult.
Inga kommentarer
Men samma dag som beskedet kom krävde projektledaren att hans räkning skyndsamt skulle betalas.
Och det ordnade också dåvarande regionchefen Kjell Hjelm trots att han enligt interna handlingar ”var medveten om såväl upplägg, arvode och avslag”.
– Jag har inga som helst kommentar i ärendet. Inga kommentarer alls, säger Kjell Hjelm.
Varför betalade du räkningen när du visste att ni skulle nekas ersättning för projektkostnaderna?
– Jag har inga kommentarer i ärendet.
”Familjära förhållanden”
Lena Anttila, avdelningschef på länsstyrelsen, menar att det handlar om konkurrensomsättning och om budgetförändringar som inte kunde accepteras.
Speciellt som man kan se det som ett brott mot lagen om offentlig upphandling.
– Om man har externa tjänster, konsulter, i ett projekt så måste man göra en upphandling och det är inte gjort. Har man god kännedom om vad som ska upphandlas i ett projekt så är det inte lämpligt att man lämnar in en ansökan heller, säger hon.
En annan sak som spelade roll för länsstyrelsen var att samma projektledare tog ut dubbla löner i två olika EU-projekt för Företagarna Norrbotten samtidigt.
Han fick ut 36 000 kronor i månaden som anställd i ett projekt och 70 000 kronor i månaden som konsult i ett annat och han anställde till och med sin egen fru i ett av projektet och det har organisationens revisor kritiserat.
– Det känns som att det är en såpa. Det är otroligt det jag läser. Jag har inte haft någon aning om att så många varit insyltade i nästan familjära förhållanden. Det här är inte bra, säger Jan-Erik Blomqvist, vice ordförande för Företagarna i Pajala.
Inget återkrav
Styrelsen fattade därför beslutet att nästan 200 000 kronor ska återkrävas av projektledaren, men de förtroendevalda tänkte om när de förstod att det skulle behövas en förhandling i tingsrätten för att klara av det.
Och det skulle också påverka organisationens varumärke negativt.
– Det är bäst att lägga det bakom sig och gå vidare. Det här ska vi ha lärt oss av, men vi ska jobba för företagarnas villkor och inte gräva bakåt, säger Eva Quist, ordförande för Företagarna Norrbotten.
Sopar ni det här under mattan?
– Vi sopar ingenting under mattan. Vi har tagit ansvar för det och kontrollerat alla aspekter av frågan och vi har haft mycket dialog kring det här, säger Eva Quist.