”Finns en strukturell rasism i domstolarna”

Publicerad

Haparandaadvokaten Marko Tuhkanen har lyckats få riksåklagaren att gå med på resning för sin klient med finsk bakgrund, som suttit nästan nio år i fängelse.

”Det finns en strukturell rasism inom svenskt rättsväsende”, säger han.

2010 dömdes Tuhkanens klient till 15 års fängelse för mord för att ha dränkt en annan man i ett badkar i Solna.

Sedan dess har han och försvarsadvokaten Marko Tuhkanen fört en lång kamp för en resning och en ny prövning i målet via Högsta domstolen (HD).

”Lyckligaste dagen”

Och i dag kom det positiva beskedet riksåklagaren tillstyrker resning efter att flera sakkunniga uttalat sig om att dödsorsaken troligtvis inte var drunkning.

– Vid en sammantagen bedömning kan jag inte komma till någon annan slutsats än att det är sannolikt att hovrätten hade frikänt mannen om de nya omständigheterna som nu presenteras hade varit kända för domstolen, säger riksåklagare Anders Perklev i ett pressmeddelande.

Haparandaadvokaten Marko Tuhkanen är strålande glad efter beskedet.

– Nu återstår bara formaliteter innan min klient är en fri man. Jag påstår det här är den lyckligaste dagen i mitt liv. När beskedet kommer pratar vi om ett åttasiffrigt belopp i skadestånd för de nästan nio år han har suttit i fängelse. Jag tror att vårt krav kommer att landa på runt 15 miljoner kronor, säger Marko Tuhkanen.

”Strukturell rasism”

Men samtidigt är han mycket kritisk till det svenska rättsväsendets bedömningar både i hans klients och i Kaj Linnas fall.

– Det finns en omfattande strukturell rasism inom svenskt rättsväsende. Om man har finsk bakgrund och finskt efternamn så tycks domstolarnana sänka beviskraven till en orimligt låg nivå och det drabbar inte bara finnar, utan även andra etiska grupper, En medelsvensson skulle inte bli dömd på de grunderna som min klient blivit, säger Marko Tuhkanen.

Han menar att det finns belägg via studier för påståendet om om strukturell rasism.inom rättsväsendet.

– Det är orättvist att domstolarna medvetet eller omedvetet, troligen omedvetet, sänker beviskraven om man är utlandsfödd eller har ett utländskt namn och påbrå. Det här gnager och motiverar mig, för så här ska det naturligtvis inte vara..

”Kan inte se det”

Men riksåklagare Anders Perklev håller inte alls med om det.

– Jag kan inte se att det kan finnas något sådant som han påstår. Beviskraven är generellt sett höga, tycker vi från åklagaremyndigheten, och jag kan inte se att domstolarna gör någon skillnad i bevisvärdering. I det här fallet har två ledamöter velat fria och tre velat fälla redan från början, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.