Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Orosanmälningarna på barn i Arvidsjaur är fortsatt höga. Hör Aino Johansson berätta om hur hon ser på anmälningarna och vad som är kommunens mål i videoklippet. Foto: Jessica Gow/TT och Beatrice Karlsson

Fortfarande många orosanmälningar på barn i Arvidsjaur: ”Det är beklagligt”

Uppdaterad
Publicerad

Antalet orosanmälningar, om att barn far illa, är fortfarande hög i Arvidsjaur. Bara under årets första fyra månader har närmare 40 anmälningar kommit in till socialförvaltningen.

– Det är tråkigt att det finns en oro för barn, säger Aino Johansson, chef för individ- och familjeomsorgen.

Under förra året gjordes så många som 161 orosanmälningar, om att barn far illa, till socialförvaltningen i Arvidsjaur. Under årets första fyra månader låg den siffran på 38.

Mellan 50–60 procent av alla orosanmälningar leder till utredningar.

– Det kommer en strid ström av orosanmälningar, men inte i samma omfattning som i fjol. Både skola, polis, hälso- och sjukvård samt privatpersoner känner en oro för barn och unga i Arvidsjaur, vilket är oroväckande, säger Aino Johansson. 

Går att anmäla anonymt

Vad beror det på? 

– Det är svårt att säga, men kanske har pandemin gjort att en del barn och vuxna börjat må sämre under pandemitiden. Vi har en e-tjänst där man som privatperson kan göra anonyma orosanmälningar och det kanske gör att fler anmäler.

Dialog med polis och skola

Socialtjänsten har haft dialog med både polis och skola för att tydliggöra vad som ska anmälas. 

– Till viss del anmäler polisen sådant som inte ska anmälas till exempel behov av samverkansträff med föräldrar, barn/unga, socialtjänst och polis, säger Johansson.

I klippet berättar Aino Johansson om hur hon ser på orosanmälningarna på barn i Arvidsjaur och om kommunens mål. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer