Under en konferens i Luleå i dag presenterades rapporten som visar att 60 000 norrbottningar i dag direkt eller indirekt försörjs av verksamheter kopplade till gruvan.
Nu ska näringslivsbolagen i Kiruna och Gällivare samverka med bland andra LKAB och Luleå tekniska universitet, LTU, för att utveckla gruvverksamheten ytterligare.
Inte bara positivt
Enligt rapporten är målet att gruvverksamheten i Norrbotten ska tredubblas fram till 2025 och det skulle innebära en befolkningsökning med fler än 100 000 invånare i länet.
– Om branschen når tillväxtmålet på en tredubbling fram till 2025 skulle Norrbotten ha 360 000 invånare i stället för 250 000 invånare som det är i dag. Vad de här siffrorna visar är att gruvnäringen är oerhört viktigt för Norrbottens ekonomiska utveckling, säger konsulten Patrik Källman.
Men trots uppgifterna om drygt 100 000 nya norrbottningar på tio år så tycker inte alla att gruvutveckling enbart är en positiv fråga.
– Nej, det är det inte. Framförallt inte för rennäringen som jag företräder. Visst finns det svårigheter med den här utvecklingen också, säger Raghild Nilsson (SL) , 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Kiruna.
Fel hanterad konflikt
Ragnhild Nilsson menar att gruvexploateringar är en omdiskuterad fråga även i Kiruna.
– Vi har väldigt höga naturvärden som många kirunabor vill bevara. Då är det inte heller självklart att vi ska göra kortsiktiga uttag av våra naturresurser som lämnar väldigt stora sår efter sig, säger hon.
Och konsultrapporten ger också gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines bakläxa för hur bolaget skött konflikten i Kallak utanför Jokkmokk.
– Rätt hanterat så uppstår inte dessa konflikter eftersom gruvor bara upptar 0,1 procent av Norrbottens yta. De konflikter som har uppstått har , som vi ser det, berott på att enskilda gruvföretag hanterat den lokala situationen på ett inte helt tursamt sätt, säger konsulten Patrik Källman.