Börje Blomquist är granne med stängslet till gruvområdet och är också en av många privatpersoner som står som motpart till LKAB i miljödomstolsförhandlingarna.

För honom är gruvan är en ständig påminnelse i vardagen, och det gäller inte bara stängslet.

Han har till exempel försökt göra en heltäckande kartläggning av skalven som gruvan orsakar.

– Det är hopplöst att bo här. Det är dålig luft, man hostar och nyser. Sedan är det skalven som man blir störd av både dag och natt, bara idag har det varit fyra skalv som vi känner vi som bor här, säger han.

Börje Blomquist vill gärna flytta  men ser ingen lösning på hur det ska gå till.

Men nu ska mark- och miljödomstolen komma fram till en lösning för Malmbergsborna.

Avvecklingsplan

Länsstyrelsen förespråkar att man ska upprätta en avvecklingsplan för Malmberget och anser att skalven inte går att kontrollera.

– Det finns ingen knapp eller spak man kan vrida på för att få en direkt effekt. Den här frågan har bäring på hur man ska kunna bedriva gruvverksamhet här. Vi menar att för att  kunna göra det så kan man inte ha folk som bor i de områden som berörs av de mest påtagliga skalven, säger handläggaren David Berggård.

LKAB anser att frågan om gruvverksamhetens tillåtlighet redan avgjordes i deldomen som kom 2007. Man kan alltså inte föreskriva villkor som gör att verksamheten blir omöjlig att bedriva.

Dessutom anför LKAB:s jurist att LKAB inte själva äger rådigheten över en avvecklingsplan eftersom ”samhällsomvandlingen även är beroende av kommunens planläggning, överenskommelser med kommun och fastighetsägare samt minerallagens bestämmelser.”

LKAB ska under förhandlingarna redogöra för sina förslag till skyddsåtgärder och miljövillkor.