Eva Källhammer är forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och har i fem projekt tittat på jämställdhet inom akademin.
– Det finns en allmän bild av att det är meriter som styr inom akademin och att kön därför inte spelar någon avgörande roll. Att synliggöra ojämställda strukturer har varit viktigt för att skapa en medvetenhet om att det här är frågor som vi behöver arbeta med för att nå förändring, säger hon.
Stavfel tolkas olika
Bland annat har hon tittat på universitets rekryteringsprocesser. Det visade sig att både föreställningarna och förväntningarna på kvinnliga och manliga forskare skiljde sig.
– Kvinnliga forskare anses vara ordningsamma, följa lagar och regler och mer organiserade. Medan manliga forskare anses vara kreativa, impulsiva och har mycket att göra, säger prorektorn Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Det här förutfattade meningarna hade oväntade effekter på rekryteringseffekten. Bland annat när det gäller stavfel.
– Kvinnor som hade stavfel blev slarvig för att hon förväntade sig vara ordningsam. En man som hade stavfel var bara kreativ och orkade inte bry sig om det och det gjorde inte så mycket, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Fler kvinnor i år
Nu har universitet ändrat processen. Till exempel är det numera noga att kandidaterna får ungefär samma frågor och vid flera tillfällen tvingas de som rekryterar stanna upp och reflektera över situationen. Men det viktigaste har varit att synliggöra strukturer, enligt prorektorn. Och resultatet lät inte vänta på sig. Under det senaste året har Luleå tekniska universitet fått 20 nya professorer – varav hälften är kvinnor.