Curt Persson har skrivit en bok som visar hur disponent Hjalmar Lundbohm, Kiruna, stöttade rasbiologin. Visa alla (4)
Visa alla (4)

Hjalmar Lundbohm stöttade rasbiologin

Publicerad

Kirunas grundare hade en kluven inställning till tornedalingar och samer och stöttade aktivt rasbiologin. En ny bok visar en ny sida av Hjalmar Lundbohm.

Kirunas grundare Hjalmar Lundbom var lobbyist för rasbiologin trots att han ofta framställs som samernas och tornedalingarnas vän.  Det kommer fram i boken ”På disponentens tid”, som Norrbottens museums chef Curt Persson har skrivit.

Rashygieniska mätningar

Boken ”På Disponentens tid” är en del av en doktorsavhandling och den visar att Hjalmar Lundbom både finansierade Rasbiologiska institutet och var tongivande bakom den segregering av samer och tornedalingar som genomfördes i början av 1900-talet. Tornedalingar och samer förtrycktes både genom att deras skolgång och också möjligheten till arbete begränsades men även via så kallade rashygieniska mätningar.

Lundbom, som var anställd på LKAB, var mycket tongivande i arbetet och hade ett kluvet förhållande till tornedalingar och samer. Samtidigt som han inser vad industrin och företaget åsamkar samerna så bejakar och deltar han i ett tankegods som är aktuellt på den tid han levde i.

Lobbyist

Var han en lobbyist för rasbiologin?

-Han var en lobbyist för den saken och den tidens vetenskap det var han. Men vi ska nog inte i efterhand döma någon. Däremot ska vi vara medvetna om vad som hände.

Curt Persson betonar att han inte vill göra någon värdering. Det överlåter han till läsaren att göra.

-Det är ett ansvar vi har som privatpersoner att göra, säger han.

Vill lyfta fram människan

Vid sekelskiftet var det spetsforskning att mäta skallar och katalogisera olika raser. De tornedalingar och samer som lockades med gratis läkarundersökning om de gick med på mätningarna blev helt anonymiserade på de bilder som finns i arkiven. Det vill Persson ändra på.

-I rasbiologiska institutets material är dom här människorna presenterade väldigt anonymt. De har beteckningar ”baltiskt/tornedalsk typ” och tillhör den lägre rasen så att säga medan man i samma material lyfter fram den rena nordiska ariska typen, den germanska typen med både titel, namn och funktion i samhället, säger han och berättar att han gjort precis tvärtom.

-Jag har lyft fram dom som man ville förtränga och givet dom en roll i historien.

På omslaget till boken ”På disponentens tid” finns Curt Perssons egen mormor. Curt Persson berättar att han hittade bilder på sin mormor och mormorsmor och delar av släkten när han letade i arkivet på Uppsala universitet.

-Jag tänker på det våldsamma övergrepp som sker när man gör de här mätningarna. Det gick ju till så att Herman Lundborg kom med sina tolkar till de här hemmen och vad hade en finskspråkig minoritet att sätta emot när statens utsände säger att ”vi ska mäta er”.

-Vi måste vara medvetna om att det här har förekommit och att det förekommer i Europa idag. Dom bruna rörelserna är ju väldigt starka och man använder det här tankegodset som segregering och peka ut någon skyldig i samhället när samhällssystem krakelerar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer