Hunden – arkeologens bästa vän

Uppdaterad
Publicerad

Det brukar sägas att hunden är människans bästa vän. Kanske kan hunden även bli arkeologens bästa vän?

I trakterna kring Kalix dresseras just nu arkeologiska sökhundar i att nosa upp gamla boplatser.

Förra hösten genomförde Norrbottens museum de första fälttesterna med arkeologi-sökhundar i Norrbotten. Just nu undersöks en boplats utanför Kalix där hundarna får fortsatt träning.

Boplatsen utanför Kälsjärv tros vara ungefär 4000 år gammal, fylld med matrester som förhistoriska människor har lämnat efter sig. Förra året markerade hundar platsen och efter grävningar visade det sig stämma.

Hittat brända ben

– Det är en förmodad hyttbotten där vi hittat brända ben, berättar arkeologen Frida Palmbo på Norrbottens museum.

Men trots att hundarna redan är utbildade sökhundar på bland annat narkotika så ställer sökandet efter arkelogiska fynd lite andra krav, vilket hundföraren Åke Naalisvaara konstaterat sedan fjolårets första försök.

– Vi ska lägga om dressyren till att inte söka så mycket brända ben utan istället hitta eldhärdar. Då behöver man inte gräva så mycket vilket gör mindre åverkan på fornlämningarna, förklarar Åke Naalisvaara.

Komplex uppgift

Arkeologerna förstår att det är en rätt komplex uppgift för hundarna.

– Olika djurarter luktar kanske på olika sätt, det kan vara svårt för hundarna att veta exakt vad det är som dem ska markera på. Men vi fortsätter att träna, berättar Frida Palmbo.

Enligt Åke Naalisvaara tar det ungefär ett halvår för en preparatsökhund, det vill säga en hund som redan är inlärd på andra lukter exemplevis narkotika.

– Men eftersom vi inte riktigt vet vad vi söker så tar det lite längre tid. Vi behöver mycket hjälp av arkeologerna, avslutar Åke Naalisvaara.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.