Internationell prägel på 50-årig rymdbas

Uppdaterad
Publicerad

Esrange utanför Kiruna firar 50-årsjubileum under helgen. Vi har besökt en rymdbas som har genomgått stora förändringar under åren. Men den internationella prägeln på basen har bestått.

Fyra mil utanför Kiruna ligger Esrange, utslängt i skogen kan man tycka, och på sitt sätt ett eget litet samhälle. Nu firar man halvsekel och det finns fortfarande folk på basen som har varit med nästan hela vägen.

Stig Kemi började i januari 1968, gick i pension 2014, men fortsätter till viss del som konsult.

Esrangeveteranen Stig Kemi

– Det har varit en otrolig förändring sedan vi sköt den första raketen 1966 och då var det internationellt. Det var ett europeiskt samarbete som hette Esro som drev det här då, säger han.

Vin till lunchen

Den höga andelen utländska tekniker och forskare har inneburit en del kulturkrockar.

– Jag var ganska ung när jag började jobba och var till exempel inte van att man sitter och dricker vin till lunchen som fransmän, schweizare och spanjorer gjorde.

Arkivbild från 1966 Foto: SVT

Det har hänt en del med basen på 50 år. Esrange har gått från att vara en raketbas till en rymdbas där ballonguppsändningar och satellitövervakning har tillkommit som verksamheter. Och raketuppskjutningarna är fler än någonsin.

– 2015 var all time high. Vi har aldrig skickat upp så många raketer och jobbat med så stora projekt under mina 28 år, säger platschefen Lennart Poromaa.

Hög andel utländska forskare

En sak har bestått, och det är den internationella prägeln. I dag är det en hög andel utländska forskningsexperiment som skjuts upp med raketerna.

Från Esranges sida hade man gärna sett mer svensk forskning, även om det inte är huvudfokus.

Lennart Poromaa, platschef Esrange Kiruna

– Vi försöker hjälpa forskningen och teknikutvecklingen på bästa sätt vi kan, sedan är det extra roligt när det svenska forskare här. Men vi är här för att hjälpa de som behöver hjälp, säger Lennart Poromaa.

Norrskensforskning

Några mil västerut finns Kiruna andra stora rymdaktör, Institutet för rymdfysik som bland annat sysslar med norrskensforskning. Men här har man bara skickat upp ett experiment från Esrange de senaste 30 åren.

– Vi borde egentligen skjuta en per år. Men det är väldigt svårt att få ihop pengar så att man kan driva ett sånt projekt, säger Urban Brändström, norrskensforskare vid IRF.

Däremot skickar Institutet för rymdfysik upp instrument till Jupiter och Mars från raketbaser vid ekvatorn. Pengarna räcker inte till allt.

– Vi kan inte överge saker som att flyga till Jupiters isiga månar för att göra mer på Esrange. Då måste vi få en möjlighet att växa, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer