– Man kan säga att en del sjukdomar har låg status. Till de räknas till exempel urininkontinens. Sedan finns det till exempel endometrios som är en typisk kvinnosjukdom, och en sjukdom där man ofta tycker att patienterna är jobbiga och man tycker inte att det är något att satsa på. Utan det är andra saker man vill satsa på?

Vad handlar den där statusgrejen om?

– Det är inget som står skriver. Det är bara uppfattningar som en del folk och forskare har, säger Karin Schenk-Gustafsson.

Karin Schenk-Gustafsson är professor och överläkare i hjärtsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Men också chef och initiativtagare till Centrum för Genusmedicin på Karolinska Institutet.

Hon menar att det krävs mer köns- och genusanalyser när det kommer till forskning.

– Tro det eller ej. Men fortfarande publiceras det artiklar där det står att ”vi har undersökt 1000 personer och de hade den och den reaktionen på den och den behandlingen”. Men det står inte hur många män och kvinnor som var med. Och om det ibland står hur många män och kvinnor, så tittar man aldrig hur det gick för de båda i resultaten. Och om man förutsätter att kroppen är precis lika hos män och kvinnor så är det helt okej. Men kroppen är inte lika.

Vad förlorar vi på att denna analys inte görs i dag?

– Det kan vara på liv och död.