Norrbotten

LKAB:s gruvarbetare har sämre hälsa

Uppdaterad
Publicerad

Det är LKABs tidigare företagsläkare i Malmberget, Ulf Hedlund, som i en doktorsavhandling vid Umeå universitet, visar att gruvarbetare vid LKAB:s anläggningar i Kiruna och Gällivare har sämre luftvägshälsa än befolkningen i övrigt.

Detta trots att luftföroreningarna hålls under gällande gränsvärden.

Vanliga besvär är långvarig hosta och kronisk bronkit och orsaken är damm och dieselavgaser i gruvorna. Också lång tid efter det att gruvarbetarna slutat arbeta under jord fortsatte besvären.

Krnoisk bronkit

Gruvarbetare som jobbat i genomsnitt 13 år under jord hade i genomsnitt 16 år efter avslutat arbete fortfarande ökade luftvägsbesvär som bland annat kronisk bronkit och kronisk hosta. Gruvarbetare som jobbat i genomsnitt 18 år under jord hade infalmmation i luftrören. Enligt studien har det inte gått att avgöra om detta var en skyddsmekanism eller ett förstadium till kronisk sjukdom. Skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Dör i Silikos

Fortfarande dör gruvarbetare i Sverige av silikos men sjukdomen drabbar nu dom äldre. Samtidigt skyddar inte gällande gränsvärde för långvarig exponering av kvartsdamm mot allvarlig silikos, vare sig i Sverige eller i många andra länder.

Följer gränsvärden

Resultaten bygger på material från OLIN-studierna (Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten) och undersökningar av gruvarbetare från LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna. Under 60-talet upptäcktes höga halter av radongas samtidigt som dieseldrift av fordon under jord startade. Trots att åtgärder sattes in och gränsvärdena har följts så har alltså gruvaretarna drabbats av medinska konsekvenser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.