Det tillverkas fyrtio gånger mer plast person i världen idag än för sextio år sedan Foto: SVT Grafik

Nordnorges miljö hotas av plast

Uppdaterad
Publicerad

De arktiska områdena, som brukade kallas världens sista orörda natur, är dränkta av plastutsläpp och larmrapporterna avlöser varandra. Norges egen fiskerinäring är en stor bov.

Men en stor del av plasten har också tagit sig med havsströmmarna norrut från andra delar av Europa – till och med andra världsdelar.

– Vi har faktiskt hittat plastskräp som kommer ända från USA, säger Bo Eide från Tromsö kommuns miljökontor.

Bo Eide är ledare för projektet Ren Kust som organiserar städkampanjer längs Tromsö och Karlsöys kommuners kust. Ren Kust–projektet har funnits i fem år och under den tiden har man samlat plastsopor ur havet och från kustlandet motsvarande tjugo stora containrar.

Djur fulla av plast

Den senaste larmrapporten kommer från den norska Havsmyndigheten som hittat upp till sex ton sopor per kvadratkilometer på vissa platser i Barentshavet. Många minns bilderna på den strandade valen utanför Bergen på Norges västkust. Valens mage var fylld med plast i stället för mat.

– Alla djur som vi undersökt har plaster i kroppen. Det gäller fiskar, havsfåglar, renar, isbjörnar. Alla djur som lever i den arktiska naturen, säger Kjersti Busch, forskare i marinbiologi, från Lofoten.

Skräp som samlats in längs Nordnorges kustland Foto: Bo Eide

Kjersti Busch jobbar för organisationen SALT som har sitt säte på Lofoten i Nordnorge. SALT forskar och sprider information om miljön i havet och vid kusten i den arktiska miljön.

Kjersti Busch är leder också den norska delen av ett internationellt projekt som heter ”Fishing for litter” där fiskebåtar fiskar upp plastsopor ur havet. I fjol deltog ett tjugotal båtar i projektet. Anledningen är att en stor del av plastföroreningarna kommer från fiskerinäringen.

– Fiskarna antingen tappar eller ibland till och med dumpar fiskeredskap i havet. Förlorade fiskenät kan fortsätta att snärja in fisk och andra marina djur i åratal i ett ”spökfiske” utan att någon tar hand om fångsten.

I en rapport av Världsekonomiskt Forum varnar man för att om inget görs mot plastutsläppen kommer det att finnas mer plast än fisk i haven om trettio år.

Och trots att man är upplyst och jobbar med att få en renare kust är det svårt att vara plastfri privat, erkänner Bo Eide, ledare för projektet Ren Kust.

– Jag försöker välja pappersemballage så mycket som möjligt men det går inte alltid. Det värsta för mig är när jag ser att någon kastat en knuten, skräpfylld plastpåse med flit. Då har ju det varit en medveten handling utan någon tanke om att det blir ett problem för lång tid framöver.

Se ett längre inslag i SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.