Trygg Jakola är aktiv i kvenförbundet i norra Norge. Han visar hur han applåderade efter det norska Stortingets beslut i juni om att inrätta en sanningskommission gentemot kväner och samer bosatta i Norge.
– Det är viktigt för oss att ta reda på vad förnorskningspolitiken inneburit för oss minoriteter. Det är viktigt att få reda på varför ordet ”kvän” varit så laddat för vissa att de inte velat bli kallade för kväner, säger han.
Finska och tornedalsfinska rötter
Trygg Jakolas släkt kom till hans hemby för cirka 150 år sedan från finska Pello, Sodankylä och från Kukkola. Han berättar att hans pappa inte fick prata kvänska i skolan förr i tiden. Om barnen pratade sitt modersmål så kom läraren och slog dem på händerna-
– Idag är det mer positivt att vara kvän, hävdar Trygg Jakola. Många ungdomar vill lära sig språket och jag tror att om några år har statusen för vår folkgrupp höjts mycket, säger han.
LÄS MER: Kräver sanningskommission för tornedalingar
Regeringspartier kritiska
Det var 53 personer som röstade för en sanningskommission i Stortinget, 47 röstade mot. Det var högerpartierna Höyre och Fremskrittspartiet som var negativa till utredningen av förnorskningspolitiken. Men ännu har ingen kommission tillsatts och börjat jobba. Det är det norska sametinget som ska utse ledamöterna i sanningskommissionen och leda arbetet.
Få pratar språket idag
Kväner är en folkgrupp som vandrade till norra Norge från norra Finland och norra Sverige under flera hundra år. Kvänerna har en finsk kultur- och språkbakgrund men idag räknas kvänska som ett eget språk i Norge.
LÄS MER: Samer kräver upprättelse
Den norska staten har erkänt kväner som egen nationell minoritet. Det kan finnas mellan 10 000-15 000 kvener idag i Norge men ingen vet exakt. Som en följd av förnorskningspolitiken är det få unga människor som idag aktivt använder språket.
Kulturen lever
Kvänerna har ett eget museum i Vadsö som är Finnmarks län huvudstad i nordligaste Norge. En gammal gård ingår i museet och där kan man se hur en kvänsk familj levde i mitten av 1900- talet.
– Jag tycker att kvenkulturen lever än idag i ortsnamn, sånger, gamla hus och i språket, säger museets chef Kaisa Maliniemi.