Studien är den första empiriska forskningen som har belyst effekterna av gruvindustrin på samisk renskötsel. Studien har gjorts i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Muonio sameby och Svenska samernas riksförbund, och visar på omfattande effekter på samebyn.

– Det har inneburit påverkan på markanvändning, slitage på marken och ekonomiska effekter, säger Rasmus Kløcker Larsen från Stockholm Environment Institute, som är en av författarna bakom studien.

Ingen kompensation

Enligt studien finns det inget avtal som berör kompensation eller ekonomisk ersättning mellan Muonio samebyn och Kaunis Iron, trots att gruvverksamheten har pågått i flera år.

Rasmus Kløcker Larsen menar att detta är ett exempel på att gruvbolaget Kaunis Iron har följt lagstiftningen för tillstånden, men gjort minsta möjliga för samebyn. Samebyn har aldrig fått ekonomisk ersättning för de förluster som gruvdriften inneburit.

Kaunis Iron: ”Anser att vi har en mycket bra dialog”

Men Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron, håller inte med om studiens slutsatser.

– Jag känner inte till att gruvnäringen har underskattat följderna av gruvdrift, och vi har gått in i verksamheten med tillståndet som Northland Resources hade och i det tillståndet är det reglerat att vi ska samråda med samebyn om de negativa konsekvenser som gruvnäringen innebär, med syfte att bidra med skademinskande åtgärder. Jag anser att vi har en mycket bra dialog med samebyn.

Tiden med Northland påverkade

Även Muonio sameby säger att de är nöjda med förhandlingarna och dialogen med Kaunis Iron. Enligt samebyn beror studiens slutresultat på det som hände under Northland Resources tid.

– Vi har haft en bra dialog med Åsa Allan, vice vd, på Kaunis Iron. Men det är många medlemmar som blev lite buttra när det blev som det blev för Northland Resources, säger Hans Holma, ordförande Muonio sameby.