Han anser att riksrevisorernas granskningsrapport ger en relativt bra bild av situationen och säger att gruvbolaget tar till sig av kritiken.

– Vi måste jobba med bättre planeringsunderlag och bli bättre på  styrning.

Dubbelt så dyrt

Jan Moström håller också med om att ersättningsnivåerna kan uppfattas som för höga jämfört med lagens krav. Som stadshuset som blev dubbelt så dyrt.

–Ja, det är ett område som blivit väldigt dyrt för oss, men vi är extremt beroende av mark och detaljplaner så att vi inte överskrider vårt miljötillstånd. För att den processen ska flyta på så har v i varit tvungna att göra de ersättningslösningar som vi har, säger han.

Två roller

Men Jan Moström är också kritisk till Kiruna kommuns två olika roller.

– Kommunen har ett läge man ska vara väldigt försiktig med. Myndighetsutövande ska alltid vara sakligt och objektivt och det får inte blandas ihop med ersättningsfrågor.

– Alltså att man ställer ersättningskrav på myndighetsutövande, som för att godkänna en detaljplaner. Den svagheten lyfter revisorerna fram i rapporten, säger han.

Nya huvudnivåer

Blir det nya huvudnivåer för gruvbrytning och nya samhällsomvandlingar efter 2035?

– Ja, det förutsätter jag om jag ska vara krass, annars kommer gruvan att stanna av. Vi har i år börjat planeringsarbetet för det under 2017 och det kommer att intensifieras under 2018 och framåt för hur nästa generation LKAB ska se ut i Kiruna och Malmberget. Vi ser redan nu att brytningen nu går raskt mot djupet.

Nya samhällsomvandlingar, alltså?

– Det blir en konsekvens av det givetvis och vi ska jobba koncentrerat och professionellt med den stategiska planeringen, säger Jan Moström.