Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) presenterar en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer i Sverige under 1900-talet. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

”Omfattande diskriminering av romer”

Publicerad

I den vitbok som regeringen presenterade i dag visas hur romerna på område efter område behandlats som andra klassens människor.

Romerna i Sverige har under 1900-talet utsatts för systematiska kränkningar och övergrepp, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP) på Dagens Nyheters debattsida.

”Många av de fördomar som lever kvar mot romer i dag och mycket av det utanförskap vi fortfarande ser är en följd av de historiska övergreppen”, skriver Ullenhag.

Bygger på romers berättelser

Regeringens vitbok bygger på intervjuer med romer och resande samt på arkivmaterial och forskarstudier. Den pekar ut flera områden där romer systematiskt diskriminerats. De har ofta förvägrats både skolgång och bostad och har under hela seklet utsatts för omfattande registreringar. Deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden har också varit mycket begränsade.

Till de mörkaste kapitlen hör tvångssteriliseringarna och de rasbiologiska kartläggningarna. När landets polismyndigheter beskrev romer under början av förra seklet användes ord som ”fula” och ”opålitliga”. Slutsatsen från många polisdistrikt var att romerna var ”fullständigt onyttiga människor” som borde ”utrotas”.

Fick inte resa in

Romer förvägrades ofta bostad och i många kommuner kunde den som hyrde ut bostad till en rom få böta. Vitboken motbevisar alltså fördomen om att romer inte ville vara bofasta, skriver Ullenhag.

Under många år var romer också förbjudna att resa in i riket. Svenska romer som reste utomlands kunde alltså inte vara säkra på att släppas in igen. Detta förbud gällde fram till 1954.

”Vi ansågs vara en föraktad och mindervärdig ras”, berättar Rosa Taikon i vitboken. ”Romer som överlevde nazisternas förföljelse fick inte komma in i landet förrän långt efter andra världskrigets slut”.

”Romer mer utsatta än andra”

-Det här är en okänd och mörk del av svensk historia, kanske ännu mörkare än jag trodde innan vi startade arbetet med vitboken. Det här handlar om att ge ett erkännande och berätta om de övergrepp och den diskriminering som romer och resande varit utsatta för. Ska vi komma åt utanförskapet, diskrimineringen och fördomarna av i dag så måste vi förstå historien, säger Erik Ullenhag.

-Vi har ett arv av fördomar och de rasistiska och främlingsfientliga strömningar som fanns brett i det svenska samhället, framför allt under första halvan av 1900-talet, finns kvar i dag. Men nu finns de inte hos myndigheter utan hos rasistiska sajter.

Ullenhag bedömer också att romer och resande är mer utsatta för fördomar än andra grupper i Sverige.

-Romer är den grupp som fortfarande i dag är utsatt mest för diskriminering och främlingsfientlighet. Är du traditionellt klädd som rom i Sverige i dag så kommer du att drabbas av diskriminering i högre grad än andra människor. Jag träffar väldigt många i dag som fortfarande inte är öppna med sin identitet som rom eller resande därför att man är rädd för omgivningens reaktioner, säger Ullenhag.

Vitbok inte förstaval

Även om en vitbok välkomnas så är det inte vad många experter i första hand efterlyst. Delegationen för romska frågor och Jan Selling, historiker vid Uppsala universitet, skulle hellre sett en oberoende parlamentarisk sanningskommission med mandat att starta egna utredningar. Därutöver efterlyser många en kollektiv materiell gottgörelse för romer och resande. Men inte individuella skadestånd utan istället, enligt norsk modell, inrättandet av en kulturinstitution, till exempel ett museum och en stipendiefond.

-Den här vitboken kan vara ett avstamp, men utifrån det materialet måste man gå vidare. Här kommer offren för antiziganismen till tals men man skulle och vilja höra ”gärningsmännen”, säger Jan Selling till TT.

Hans bok ”Svensk antiziganism” kom i höstas och han har bidragit med underlag till vitboken.

TT: Varför blir det ingen sanningskommission?

-Det kan finnas de som inte vill tala om sina aktiva roller i antiziganismen. Då talar jag i första hand inte om personer utan om institutioner. Ett annat skäl är att man helt enkelt inte vill betala, det kan bli en snöboll som kommer i rullning.

Myndighet i säck och aska

Socialstyrelsen klär sig i säck och aska inför presentationen av vitboken. Myndigheten, som tidigare hette Medicinalstyrelsen, var en av huvudaktörerna i behandlingen av romer och resande.

”De övergrepp som har skett i Socialstyrelsens och i Medicinalstyrelsens namn är förkastliga. De utfördes med vad som betraktades vara ett gott syfte, i samhällets intresse”, säger Eva Wallin, enhetschef för välfärdsutveckling vid Socialstyrelsen.

Bland övergreppen kan nämnas de så kallade inventeringarna av resande och romer. Ett annat exempel är de steriliseringar som drabbade grupper och som genomfördes med ”arvshygieniska” motiv och bland annat hade till syfte att begränsa antalet medborgare som riskerade att bli en ekonomisk belastning för stat och kommun, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

”Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen har många gånger inte bara varit passiva verkställare, utan har även varit pådrivande för att diskriminera eller begränsa romer och resande från samhällets stöd”, säger Eva Wallin.

All anledning att skämmas

-På många sätt är den här boken en plågsam läsning. Det handlar om delar av den svenska historien som tidigare varit relativt okänd. Det finns mycket i den här boken som det finns all anledning att skämmas över, förklarade integrationsminister Erik Ullenhag när han presenterade vitboken vid en pressträff i Rosenbad.

-Genom hela 1900-talet har romer och resande konsekvent behandlats som andre klassens människor. Som en röd tråd genom såväl myndigheter, kommuner och medborgarnas inställning till romer och resande så ser vi fördomar, diskriminering och under stora delar av 1900-talet rent rasistiska fördomar, fortsatte han.

Spelar roll idag

-Den här historien spelar också roll för verkligheten i dag. Mycket av det utanförskap och den diskriminering som drabbar romer kan vi förklara med det som skedde under 1900-talet. En del av de rasistiska föreställningar som i hög grad fanns hos myndigheter och kommuner – det offentliga Sverige – lever kvar. I dag ser vi kanske dem i första hand på rasistiska sajter, men en del av fördomarna från 1900-talet är tyvärr också en del av vår nutid, sade Ullenhag.

Vi har gjort övergrepp

-Vi har varit en del i den här historien om hur man behandlat romer och resanden. Vi har gjort övergrepp som vi i dag bedömer som förkastliga och vi har inte varit passiva verkställare utan pådrivande för att diskriminera, säger Eva Wallin till TT.

Enligt Eva Wallin var syftet gott just då, även om det varit kränkande.

-Vi hade en roll i steriliseringarna som varit ett övergrepp på grupper som fortfarande lever i dag. De minnena lever kvar hos representanterna, så synen man har på samhällets myndigheter kan leva kvar.

Socialstyrelsen har valt att göra en extra granskning där de tittar på bland annat egna åtgärder. Vitboken kommer de däremot använda som internt diskussionsunderlag.

-Det här är en viktig påminnelse om att inte glömma historien utan ha med oss den och dra lärdomar av den för att aktivt arbeta för att det inte upprepas.

Vitbok löser inte alla problem

-Vi löser inte alla problem med diskriminering och utanförskap bland romer och resande med en vitbok, men det är en viktig pusselbit för att komma framåt. Det är också ett viktigt erkännande till dem som har berättat historier med inte blivit trodda.

-Är det något jag själv blivit förvånad över under arbetet med vitboken är det att vi har så lite kunskap om den här delen av historien. Förhoppningsvis kommer vitboken att bidra till fördjupad debatt och mer forskning kring den här mörka delen av Sveriges historia, säger Erik Ullenhag.

Fakta: Förtrycket mot romer

Visa

 * Romer har utsatts för förföljelse i Sverige sedan början av 1500-talet.

 * Under 1600-talet föreskrev olika förordningar hur romer skulle fördrivas från landet.

 * Under 1700-talet förekom tvångsmässig värvning till krigsmakten och tvångsförflyttning.

 * På 1800-talet och ända fram till andra världskrigets slut försvårades möjligheterna för romer att utöva sina traditionella näringar genom olika förordningar om handel och om lösdriveri.

 * Mellan 1914 och 1954 gällde invandringsförbud för romer.

 * Under mellankrigstiden fördes rasbiologiska tankegångar och romer sågs som ett hot mot den svenska folkstammen.

 * Övergrepp begicks också inom ramen för steriliseringslagstiftningen.

 * Flera systematiska kartläggningar av romer gjordes under 1900-talet, varav en del går långt in i vår närtid.

Källa: DO, regeringen (TT)

Fakta: ämnen ur vitboken

Visa

 * Rasbiologi. Den parlamentariska fattigvårdslagstiftningskommittén anger 1923 att romers ”inblandning i den svenska folkstammen innebär en försämring av vår folkras”.

 * Sterilisering. Romer drabbades av sterilisering, bland annat villkorades ofta mödravård av krav på sterilisering. Minst vart fjärde resandehushåll hade någon som blev tvångssteriliserad.

 * Systematisk kartläggning och registrering. Under första delen av 1900-talet genomfördes kartläggningar baserade på rasbiologi – huvuden mättes, intelligenstester gjordes och negativa egenskaper hos romer söktes.

 * Inreseförbud 1914-1954. Romer nekades inresa till Sverige trots vetskapen om Förintelsen. Romer beskrevs i riksdagsmotioner kring inreseförbudet som ”slödder” och ” moraliskt gift i samhället”.

 * Förvägrades bostad. Romerna tvingades till ett kringresande liv och fördrevs från många kommuner. Utan bostad kunde romer och resande inte mantalsskriva sig och utan mantalsskrivning fick de inte tillgång till barnbidrag, pension, socialförsäkringar, rösträtt med mera.

 * Diskriminerande skolsystem. Under första hälften av 1900-talet var romer inte välkomna till skolan. I mitten av 1900-talet gjordes försök med ambulerande zigenarskola. Under 1900-talets andra hälft fick romer formellt tillträde till olika skolor, men placerades ofta i särskilda klasser.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Viboken om romer

Mer i ämnet