– Vi var på ett möte i Kiruna och det fanns inga pengar. Det budet har vi då. Vi gjorde en besiktning efteråt. Den gjorde vi ifjol, det hade inte hänt så mycket, säger Stig-Martin Persson, ordförande i Gällivare skogssameby, till Sameradion & SVT Sápmi.

För Gällivare skogssameby sker de flesta tågpåkörningarna under vinterhalvåret. Eftersom samebyn har begränsat med marker samt E10 i väster så har man inte möjlighet att flytta. Enskilda renägare drabbas hårt ekonomisk.

Drabbar samma personer

– Det är stora förluster. Det drabbar ju mycket samma personer som har betet mot järnvägen, säger Stig-Martin Persson.

Anders Moritz på Trafikverkets underhållsdistrikt nord - järnvägar, säger att man känner till att standarden på stängslet från Riksgränsen och ner till Luleå försämrats. De mest akuta skadorna försöker man laga och man har även påbörjat en åtgärdsplan. Men många samebyar upplever att inget har gjorts på flera år. På det svarar Anders Moritz:

– Nej, jag håller inte riktigt med om det. Vi försöker åtgärda de akuta sakerna som inträffar. Sen borde det alltid göras mer.

Eftersatt trots miljoner i kostnader

Varje år betalas det ut nästan fem miljoner kronor till samebyar för tågdödade renar. Till det tillkommer järnvägsbolagens egna kostnader som uppkommer i samband med tågdödade renar. Eftersom man enbart har gjort akuta lagningar av stängslet så har stängslet blivit eftersatt.

– Man har kanske inte röjt på den nivå som man borde ha gjort efter stängslen. Nedfallande träd efter mycket snö orsakar mycket brister i stängslet. Det finns mer saker att göra naturligtvis.