Brottsrubriceringen i ärendet mot den polis som använde tjänstevapnet ändrades efter ett tag till vållande till kroppsskada. Foto: TT/SVT

Polis sköt man i bröstet – åklagare lägger ner förundersökningen

Uppdaterad
Publicerad

I februari sköts en bilist i bröstet efter att personen ska ha kört, eller försökt köra, på en polis. Nu lägger chefsåklagaren Joakim Zander ner fallet då han anser att polismannen agerat i nödvärn och var i livsfara.

Det var den sjunde februari som polisen gick ut med uppgifter att en förare kört på, eller försökt köra på, en polisman som i sin tur drog tjänstevapnet och sköt mannen i bröstet. Mannen blev allvarligt skadad och vårdades på sjukhus för sina skador.

Efter händelsen inleddes en förundersökning om vållande till kroppsskada. Den skottskadades advokat, Magnus Söderlind, sa då till SVT att när mannen blev skjuten fanns det ingen hotbild eller risk för fara för polismannen som avlossade skottet.

Polismannen var rädd att han skulle dö

Men polismannen menade tvärtom – hans liv visst var i fara. Enligt honom accelerade fordonet uppsåtligen och genom att skjuta föraren ansåg han kunna stoppa angreppet. I förhör har polismannen berättat att han var rädd att han skulle dö och inte hade någon möjlighet att hoppa åt sidan.

Förundersökningen läggs ner – handlade i nödvärn

Chefsåklagaren Joakim Zander väljer nu att lägga ner förundersökningen. Han menar bland annat att polismannen befann sig i en nödvärnssituation och att han var utsatt för livsfara.

Den tekniska bevisningen, så som undersökningar av platsen, bilen och kläder, visar även att det gick till så som polismannen beskrev situationen.

Polismannen själv har svårt att säga om han sköt när han blev påkörd eller precis innan. Men enligt chefsåklagaren Joakim Zander talar den tekniska bevisningen starkt för att polisen avlossade sitt tjänstevapen när han blev påkörd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.