Maja Mörtell från Änge i Jämtland åkte till SANKs i Norge för hjälp när hon var deprimerad och kände att hon nått botten som sextonåring, 2013. Hon fick inte den hjälp hon behövde i Östersund.

– Där hade de förståelsen för den samiska kulturen. Det har de väl till viss del här också, men här måste man ju förklara allting från början. Där var det bara att säga någonting och de förstod direkt vad jag menade, säger hon till Sameradion & SVT Sápmi.

Liknande svar tre år efteråt

Vi träffade Maja Mörtell första gången om den psykiatriska vården för samer i Sverige 2015. I dag är det fortfarande samma problematik som diskuteras. 2015 skrev Region Jämtland/Härjedalen under ett samarbetsavtal med norska SANKS, Samiska nationella kompetenscentret för psykisk hälsovård, med huvudort i Karasjok. I Norrbotten har det pratats om att eventuellt följa Jämtlands väg och ett samarbete med SANKS. Svaren vi får från region Norrbotten i dag är liknande de för tre år sedan.

Så säger regionrådet i Norrbotten

– De behandlingar inom psykisk ohälsa som vi har i Norrbotten, de riktar sig till hela vår befolkning och där har vi haft en uppfattning tills nu att vi har kunnat göra det på lika villkor. Men vi ser att vi behöver göra någonting mer och vi ser att SANKS är framgångsrika. Självklart att vi ska ta deras kompetens och se om vi behöver avtal eller vad för kunskap vi behöver plocka hem för att ha den tillgänglig i Norrbotten, säger regionsråd Agneta Granström (MP) till Sameradion & SVT Sápmi.

De nordliga landstingen/regionerna tillsammans med bland andra Sametinget håller på att bygga upp ett kunskapsnätverk i frågan. Det är finansierat nu under en treårsperiod av regeringen.

De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Bakom stegringen ligger framför allt ångest och depressioner.