I Norrbotten har antalet fjällräddningar minskat sedan 2017 (se faktarutan).  Enligt fjällräddningssamordnare Fredrik Groth, beror minskningen på att fjällräddningen inte varit med på eftersök av försvunna personer.

Flera inblandade

Polisen samverkar med flera andra aktörer för att minska antalet fjällräddningar. Tillsammans med fjällsäkerhetsrådet, naturvårdsverket, skidanläggningar samt näringslivet i de olika kommunerna försöker de analysera och se vilken statiskt som behövs samtidigt som de diskuterar fjällen och fjällsäkerhet.

– Vanligaste orsaken till fjällräddningar är lättare skador så som stukningar, nedkylning och sjukdomstillstånd. Dessa gör att man behöver fjällräddning trots att man i vanliga fall hade kunnat hantera dessa på egen hand.

”Stressar ut fast man blivit avrådd”

I Norrbotten är det Kirunafjällen som drar mest folk och det är även där som flest fjällräddningar görs.

Enligt Fredrik Groth är det många som ger sig ut i fjällen och inte tänker på att de behöver mer tid på sig än vad de tänkt från början och att det är bättre att budgetera för en eller två dagar till.

– Många håller ett högre tempo för att hinna och stressar ut fast man blivit avrådd. Vädret kan bli mycket sämre än vad man tänkt från början.

– När man beger sig ut i fjällvärlden bör man lämna färdmeddelanden, berätta vilken rutt man tänkt ta samt meddela stugvärdar, säger han.