Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
LKAB:s miljardsatsning väcker frågor. I klippet reder SVT:s reporter ut vad gruvbolaget behöver besvara. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Så ska LKAB:s omställning gå till – svar på tre hängande frågor

Uppdaterad
Publicerad

LKAB:s mångmiljardsatsning på att bli koldioxidfria handlar också om att fortsätta vara affärsmässigt konkurrenskraftiga.

– Vi vill vara drivande istället för att pressas till en omställning, säger kommunikationsdirektören Niklas Johansson.

I måndags berättade LKAB om satsningen som kan bli Sveriges största industriprojekt genom tiderna. LKAB ska övergå från att vara en utsläppstung pelletsproducent till att bli en koldioxdfri järnsvampsleverantör.

Samarbetet

Presentationen lämnade några frågor hängande i luften, som vi berättade om i går. I dag ger vi svaren.

  • 1. Hur ska samarbetet med Hybrit fortsätta?

Svaret är: i stort sett som planerat.

Hybritprojektet, där LKAB ingår tillsammans med SSAB och Vattenfall, är i begrepp att bestämma sig för var demonstrationanläggningen ska placeras, Svartön i Luleå eller Malmberget.

Det handlar om att omvandla järnmalmspellets till så kallad järnsvamp med vätgas i stället för kol och koks som bränsle för reduktionen.

Demonstrationsanläggningen kommer att förse LKAB med mycket kunskap innan LKAB bygger sitt första egna järnsvampverk som ska stå klart 2029.

Förädlingskedjan framåt

– Vi behöver se över hela förädlingskedjan framåt. För oss handlar det om att optimera hela vägen från gruva till en ny slutprodukt, järnsvamp, säger Niklas Johansson direktör för kommunikation och klimat vid LKAB.

En sak handlar om att utreda ifall pellets kommer fortsätta att vara ett mellansteg i processen i järnsvampsverken. Om inte, kan man då bygga om pelletsverken till järnsvampsverk?

– Vi vet inte ännu om vi ska bygga om pelletsverk, eller bygga helt nya verk och ta bort gamla verk. Det viktiga är att köra hela processen så konkurrenskraftig och effektiv som möjligt, säger Niklas Johansson.

  • 2.  Var ska järnsvampen förädlas till stål?

Svaret är: i stålverk världen över som byter ut sina masugnar mot elektriskt drivna ljusbågsugnar.

Kunderna

LKAB räknar med att efterfrågan på järnsvamp kommer att öka i takt med att fler stålverk byter ut sina gamla masugnar. Det är den förväntade utvecklingen även vid SSAB i Luleå som med största säkerhet kommer att fortsätta att vara en stor kund till LKAB.

Det hela är en del av att världen ställer om för att minska koldioxidutsläppen. För LKAB handlar den egna omställningen också om att vara affärsmässigt konkurrenskraftiga.

– Vår bild är att masugnarna kommer att försvinna och det är inte bra att vara på en marknad som inte växer. Men vi vill vara med att driva utvecklingen i stället för att pressas till en omställning som tar väldigt lång tid, säger Niklas Johansson.

  • 3. Hur ser tillgången på malm ut?

Svaret: det återstår att se.

”Över förväntan”

Malm är egentligen ett ekonomiskt begrepp. Malm blir malm först när det står klart att mineraliseringarna i marken är ekonomiskt lönsamma att ta upp.

Men efter den senaste tidens resultat från prospekteringar ser det lovande ut.

– Man kan nog säga att det till och med har gått över förväntan. Vi kommer att kunna skriva upp våra mineraltillgångar i både Kiruna och Malmberget när de definitiva resultaten redovisas i början av nästa år. Vi kommer att ha ett mer intensiva prospekteringar nästa år, inte minst i Svappavaara där vi behöver få en bättre bild. Men malm kallas det inte förrän vi redovisar att vi lönsamt kan ta upp det, säger Niklas Johansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer