Forskare från olika länder samlas nu i Abisko för att identifiera problemen med det nya klimatet i arktiska stadsmiljöer.

Så ska vi kunna fortsätta vara utomhus i det nya klimatet

Uppdaterad
Publicerad

Mindre snö innebär mer mörker, mildare temperaturer ger mer halka. Det nya klimatet innebär nya risker i arktiska stadsmiljöer. Nu samlas forskare för hitta lösningar för hur alla människor ska kunna fortsätta röra sig utomhus.

Konferensen i Abisko samlar forskare från en rad olika olika forskningsområden och från fem universitet i fem olika länder. Tillsammans ska de slå sina kloka huvuden ihop för att identifiera problemen med det nya klimatet i arktiska stadsmiljöer

Stort folkhälsoproblem

Deltagarna på konferensen forskar inom så skilda områden som fysioterapi, arkitektur, klimat och experimentell mekanik.

– Vi som kommer från hälsovetenskapliga området och behöver hjälp av stadsplanerare och arkitekter för möjliggöra för alla människor att röra sig ute i alla årstider, säger Agneta Larsson, doktor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Det kan vara vanskligt att röra sig ute i besvärliga miljöer och tuffa väderförhållanden, men det kan enligt Agneta Larsson vara ännu farligare att bli kvar inomus och inte våga sig ut.

–Att vara stillasittande är ett av de stora folkhälsoproblmen i dag, säger hon.

Få ljus i mörkret

Lösningarna för städer i det framtida klimatet kommer kanske inte fram under konfererensen. Det handlar snarare om att ta fram ett underlag för vidare forskning och en agenda för vad man behöver planera för 20 år framåt i tiden.

Under förmiddagen delade forskarna in sig i grupper för att prata om vilka problem och utmaningar som uppstår i de arktiska städerna.  Luleåforskaren David Chapman pratade man en hel del om de mörkare miljöer som uppstår när det blir mindre snö.

– Vi har pratat om hur man kan behålla miljöerna så lika i dag som möjligt. Hur kan man få gator och hus att reflektera ljuset i stället. Vi vet från historien att man har använt olika färger för att göra det i det förflutna och det finns traditioner, säger han.

Snökunskap

I gruppen finns också Lavan Eppanapelli, även han från LTU, som forskar i snöförhållanden.

Vad kan stadsplanerare ha för nytta av det?

– Det saknas kunskap om snön och om hur snö uppträder i olika temperaturer och vindförhållanden. Man behöver den kunskapen när man bygger. I Luleå där jag bor for all snö framför fönstret när det blåste tidigare i veckan. Det gick inte ens att öppna huvudingången på grund av att den fastnade i all snö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer